Browsing Category

Hälsa

Hälsa

Ditt ansvar att vara frisk

Posted on 14 augusti, 2019

Jo, jag tycker faktiskt det är var och ens ansvar att göra sitt yttersta för att vara frisk. Du har såklart ansvar för din egen kropp, likväl ditt psyke. Den dagen då du skyller din dåliga hälsa på någon annan, eller väljer arbetsplats för att du lätt ska kunna vara sjukskriven, ja då kommer du bli sjuk mycket oftare.

Den dagen då du avsäger dig ditt eget ansvar över din hälsa, ja då är det kört! Tack och hej leverpastej, lägg dig till sängs och ikläd dig offerkoftan. För bättre än så blir det inte då.

Ditt ansvar att vara frisk. Foto Johanna Ene 2019.

Många gånger har jag fått frågan hur det funkar om man blir sjuk/måste vabba på liten klinik utan en trupp av kollegor? Det funkar som på vilken arbetsplats som helst; är du sjuk så är du sjuk. Livet i sin helhet måste funka. Men jag väljer inte arbetsplats med tanken att jag ska vara sjuk. Det är en konstig grej, jag har mött alldeles för många som väljer Folktandvården med huvudargumentet att ”det är lätt att vara sjuk och vabba där”. På riktigt har jag hört JUST DE ORDEN. Och då lovar jag er, sjukdagarna kommer komma som ett brev på posten.

Har ni hört om attraktionslagen (law of attraction)?

Den innebär väldigt förenklat att det du sätter högst upp på listan kommer komma till dig. Många gånger sätter vi, högst omedvetet, dåliga saker där. Kanske är du orolig över att du ska bli sjuk och hur det ska fungera då, automatiskt blir det en prio att beakta för dig. Samtidigt ger du hedersplats i huvudet åt tankarna om sjukdom. Negativa tankar, oro och stress påverkar vårt immunförsvar negativt. Du välkomnar sjukdomen. Förklarar jag kass? Det finns flera böcker som tar upp attraktionslagen, själv har jag lyssnat på The Secret av Rhonda Byrne. Flummigt? Inte om du förstår att kropp och psyke i allra högsta grad hänger ihop.

Jag har jobbat på liten klinik med ensam tandläkare sedan dag ett i yrket. Det fungerar utmärkt, men baseras också på att både min arbetsgivare och jag själv är mån om min hälsa. Som det borde vara på alla arbetsplatser.

Just nu är jag faktiskt hemma sjuk. Ska villigt erkänna att det stressar mig. Jag avskyr att veta att jag lämnar någon i sticket. När andra känner efter om de ändå inte är sjuka och borde vara hemma, går jag runt och känner efter om jag ändå inte är frisk och kan jobba. Så är det, på gott och ont! Nu är jag hemma en välbehövlig dag till för att min chef inte stressade på mig utan intygade att hon klarar sig bra och att jag inte ska oroa mig. Det uppskattar jag verkligen. Det lönar sig i längden och bygger arbetsglädje och immunförsvar.

Ditt ansvar att vara frisk. Ingefära och tepåse. Foto Johanna Ene 2019.

Men jag kör alltid krigsmetoden när jag blir sjuk. Fram med kanonerna, viruset ska dö!!! Här är mina vapen som jag bombarderar mig med:

  • Färsk ingefära. Tunna skivor i te. Flera gånger/dag.
  • Honung. Ren på sked och i te. Honung är bl a bakteriedödande.
  • Örtte i mängder.
  • C-vitamin
  • Koksaltlösning. Gurglar och sköljer näsan flera gånger/dag.
  • Duschar iskallt för att väcka immunförsvaret. (Varmt igen efteråt.)
  • Film/serier med kostymdrama. Vackra kläder, vackert språk och romantik, det blir man frisk av!

Ditt ansvar att vara frisk. Kostymdrama Från Lark Rise till Candleford på SVT Play. Foto Johanna Ene 2019.

Jag reagerar ofta med att bli förbannad när jag är sjuk. Att vara trött och inte orka kriga med livet är verkligen en trigger för mig. Det jag försöker upprätthålla till vardags för god hälsa och styrka både fysiskt och psykiskt:

  • D-vitamin dagligen.
  • Holistic MultiMineral – kosttillskott.
  • Sömn. Prioriterar att lägga mig tidigt/jobba för bättre sömnkvalitet.
  • Motion och frisk luft. Skogspromenader och yoga för tillfället.
  • Positivt tänkande. Mitt sinne drar lätt åt det mörka. Jag lyssnar ofta på böcker om livsstil och hur du skapar ett bättre liv. För det smittar.

Kosttillskott är ofta dyrt, men att vara sjuk är ännu dyrare. Träna gör jag gratis hemma. På en lånad motionscykel eller gratis träningspass på YouTube. Kan tipsa om Yoga För Alla som verkligen passar alla.

Ditt ansvar att vara frisk. Te med ingefära, honung och citron. Foto Johanna Ene 2019.

”Jag har inte tid att träna/ta hand om mig själv.”

Jo, det har du. Jag lovar att du kan avvara en halvtimme, eller bara en kvart varje dag. Jag går ut och går när barnen lagt sig. Tränar 20 min yoga hemma istället för att se på TV/slösurfa. Jag nedprioriterar att ha ett perfekt ordnat och städat hem, för att annat faktiskt är viktigare i livet. Det handlar om att göra aktiva val och sluta falla offer för sina ursäkter. Mina egna ursäkter haglar tätt ibland, men det är bara jag som kan genomskåda dem till förändring.

Mycket handlar om ”mind set”, vilken attityd du har. Ibland behövs lite hjälp. På vår toalettspegel har jag skrivit med silvergrått läppstift ”DET ORDNAR SIG”. För det är vad jag behöver ha som mind set varje dag. Just den meningen är det tack vare en av ER jag har där. Du gav den meningen till mig just innan jag skulle upp och föreläsa. Jag klottrade ner orden med fetstil i mitt anteckningsblock och det har följt med mig som ett mantra sedan dess. Ibland är det de mest enkla orden man verkligen behöver. Tack! <3

Var intresserad av dig själv!

Din kropp, ditt psyke. Det lönar sig. Din hälsa är trots allt det enda du har i slutändan. Du är det viktigaste du har för både dig själv och de runt dig.

 

Annons
Hälsa

Kroppen efter graviditeten

Posted on 26 februari, 2018

Jag trodde att kroppen efter graviditeten den här andra gången skulle vara ännu mer trasig, eftersom bäckenbottensmärtorna var värre under denna graviditet. Men till min glädje har jag ingen konstant värk, jag kan gå i trappan hemma utan att vara invalidiserad dagen efter, jag promenerar nästan 2 km till och från förskolan tre dagar/v och det går bra (3 mån efter förlossning)! Visst känns det i bäckenbotten och ryggen, men inte på det där sättet som indikerar att något är rejält trasigt. Detta gör mig enormt lycklig och hoppfull! Tänk om jag faktiskt kan ut och springa nästa år, kanske redan i höst?! Wow i så fall!

Såklart funderar jag över varför det är så mycket bättre nu, än efter första barnet. En viktig sak är nog att jag haft hjälp av en fantastisk tandsköterskekollega på jobbet. Under första graviditeten var jag ensam med tandläkaren. Såklart det underlättat. Jag lyssnade också mer på min kropp, samt på min sjukgymnast, och blev sjukskriven deltid den sista tiden i höstas. Blev riktigt skrämd när sjukgymnasten sa att det kunde bli kronisk smärta om jag fortsatte pusha kroppen. Skrämsel funkar. Det sista som jag tror gjort stor skillnad är att jag hade en kick-ass förlossning, då jag verkligen lyssnade inåt och släppte all kontroll till kroppen som i sin tur födde barn efter konstens alla regler. Det var ingen kamp som första gången, och jag sprack inte. Jag var liksom hel och kunde stå och gå direkt efteråt! Klart det gör skillnad.

Det som tog stryk utöver bäckenbotten var området kring svanskotan och ryggen. Jag hade värk vid svanskotan och hela rumpan ca en månad efter förlossning. Det har gått över nu. Något jag märkt absolut inte är bra för bäckenbotten/svanskota är att sitta eller halvligga i mjuka soffor. En vanlig stol eller pilatesboll blir ändan glad av! Ammade först i soffan, katastrofdåligt för kroppen. Nu sitter jag oftast i min kontorsstol som har lite stoppad och formad sits och armstöd.

Träningsredskap hemma

För bäckenbottensmärta är det mest vila och vissa stärkande övningar som gäller, men jag kände att det var prio på att stärka ryggen nu. Ryggen ska bära upp oss och när hållningen kollapsat under graviditet och man kanske varit stilla mycket är musklerna där inte att hurra över. Därför bestämde jag mig för att strunta i bäckenbottensmärtan och promenera med barnen till och från förskolan, 850 m enkel väg. Lagom! Dock har jag verkligen fått kämpa med all snö och is på vägarna här, haha. Men det känns ok, jag tror jag gör det rätta.

Det jag känner av mest nu tre månader efter är stelhet. Prick allt är stelt! Blir ännu mer stel av att bära bebis mycket, även om jag använder bärsjal så blir axlar och nacke stela. Försöker göra en variant av lite yoga plus övningar från sjukgymnast så ofta jag kommer ihåg. Men får erkänna att det är så himmelskt tråkigt att jag glömmer… Huuuuujedamig! Jag som vanligtvis vill träna med mer action, det måste hända grejer och kännas direkt! Längtar… försöker sporra mig med den längtan, så att jag kan ge mig ut i skogen och vrålkuta en vacker dag. Vrålkuta.. ja det är så klart när man rusar fram över stock och sten samtidigt som man vrålar allt man har och skrämmer slag på allt levande i sin väg! HÄRLIGT! Det är då det vanligtvis går ut en varning i bygden till alla hjärtsvaga att hålla sig inomhus.

När jag bär bebis så mycket, lyfter och vaggar, så märker jag hur klena armar jag har. Försöker träna med lätta hantlar ungefär lika ofta som jag stretchar. Yogamatta och hantlar ligger lättillgängligt i vardagsrummet. Det är lurigt att träna yoga med en tvååring, hon vill gärna vara med men lite för nära och lite för ombytlig så jag har varit nära att slå mig rejält när hon snurrar omkring bland mina armar och ben. Utmaning skareva…

Sen känner jag att allt är lite tyngre för att jag väger lite mer. Gick upp 20 kg denna gång, bra mycket mer än min första graviditet. Inte konstigt när man är deppig och småäter som en svulten häst i 9 månader. Gick ner 10 kg kvickt på två månader. Men nu är det segare. Känner mig tung och trött. Vissa säger att det gööör ju ingenting, du som är så fin! Ursäkta men det är så sjukt provocerande att höra sådana kommentarer. Dalta inte med mig, och respektera vad jag bara anser vara fakta. Jag gillar mig själv sjukt mycket för det mesta, men jag gillar inte att vara trött och tyngre än jag borde samt insikten att jag måste köpa en helt ny uppsättning kläder om jag inte agerar. När man vägt ca samma sedan högstadiet och aldrig behövt tänka på det närmre känns det faktiskt inte ok med 10 kg övervikt. Jag gillar dessutom att känna mig stark. Man ska vara glad i sig själv. Oftast får man höra från andra vad man ska vara glad i hos sig själv, men det tycker jag man ska skita i.

Jag och en vän som också är föräldraledig har precis bokat in barnvagnspromenad varje onsdag i Alingsås. Perfekt motion och jag blir sprattelglad av att få hänga med en grym vän och snacka skit. Mitt fysiska mål är att jag ska kunna orka vara ute och dansa med min man och inte gå hem före midnatt. Då är jag glad igen!

Så här skrev jag efter min första graviditet: Läka sin kropp efter graviditet

Vilda barnvagnspromenad Alingsås

 

Psst… glöm inte läsa min senaste krönika på Dental24. Om bara finfina minnen som tandsköterska. Läs här.

Annons
Hälsa

Mässlingen, karantän och vaccination

Posted on 24 januari, 2018

Mässlingen tog oss inte som tur är, den försatte oss dock i karantän. Ibland är det nyttigt för människor att ställas öga mot öga med sådant vi trodde aldrig skulle drabba oss här.

För vi har det på många sätt så himla bra, så att vi tar det för givet. Ibland behöver vi bokstavligen påminnas om varför det var så viktigt med vaccin mot vissa sjukdomar. Varför vi ska vara glada att vaccineringsprogram genomförts och att det är anmälningsplikt på vissa sjukdomar. Vi har mycket att vara glada för här vill jag lova. Att ställas inför oron att ens barn blivit smittat av en kraftfull sjukdom gör att man snabbt inser hur liten man är i världen och hur bra man faktiskt har det.

Jag var långt bort i tjotahejti när vår barnmorska ringde och lät allvarligare än jag någonsin hört henne. Fem gånger hade hon ringt medan jag körde bil. Hon förklarade att ett barn med mässlingen befunnit sig på vårdcentralen samma dag som vi var på BVC med vår bebis. Eftersom alla går igenom huset oavsett vilken instans man ska besöka så kallades samtliga in som varit där den dagen. Jag blev helt ställd när hon ringde och sa att vi skulle komma dit, så jag sa först bara ”Det går nog inte, vi är jättelångt bort idag”. Då förklarade hon att det inte var mycket att be för, vi skulle vara där kl 16. På hennes ton lät det som om de skulle hämta mig med polis om vi inte kom. Helt rätt och självklart åkte vi! Dock inte ofta man får ett sådant samtal ju.

Den oron som kickade in… har min 6 veckors bebis fått mässlingen?! Jag visste att det är en sjukdom som kan sätta permanenta spår, och leda till dödsfall, men allt jag INTE visste om den ökade oron ännu värre.

Framme vid vårdcentralen fick vi inte gå in via huvudentrén, utan genom BVC’s personalingång. Allt för att hejda smittspridning. Där var all annan verksamhet stoppad till förmån för bebisar som skulle få akut hemoglobin för att skydda mot eventuell smitta. Själva vaccinet är hon för liten för. En spruta i varje lår på liten som såklart skrek sig illröd. Men jag säger inte ”stackars liten”, jag säger TACK. Sedan mottog vi information och instruktion. Karantän med bebis i 20 dagar från exponeringstillfället. Jättetråkigt men jättetryggt och helt viktigt att respektera. För ingenting är viktigare än allas vår hälsa, både min och din. Dagen efter ringde jag för att rådfråga och dubbelkolla några saker, upplevde att de var så noga med att ge riktiga svar och inte bara haspla ur sig något.

TACK för att ni skötte detta så väldigt bra på vårdcentralen där vi bor! Efter den överväldigande oron som grep mig i bilen på väg dit kände jag mig sedan fullkomligt trygg. Så proffsigt agerande och omhändertagande från all vårdpersonal där. Känns kanon att få se med egna ögon att det fungerar när något så här oförutsett händer som man absolut inte är van vid.

Hej då mässlingen, kom aldrig mer och säg hej är du bussig. Lillbebis kommer få sitt vaccin när tiden är inne, så vi gör slut med dig och önskar dig allt hemskt!

Vill du veta mer om mässlingen så läs på 1177 här.

Tandsköterska och bloggare Johanna Ene

Äntligen slut på karantän så vi kunde hälsa på på jobbet idag. Så mysigt i behandlingsstolen! 🙂

Annons
Hälsa

Föda Utan Rädsla och sjukskrivning

Posted on 19 september, 2017

Föda Utan Rädsla

Föda Utan Rädsla (FUR) är det absolut mest värdefulla jag lagt pengar på inför detta kommande lilla liv som ska ut ur mig.

Insåg det efter kursen jag och min man gick i söndags, som blev lite av en uppenbarelse. Sex timmar teori, frågor och praktiska övningar kryddat med extremt mycket skratt, närhet och aha-upplevelser.

Man kan många gånger behöva någon som vidgar ens vyer och öppnar dörrar som ingen har visat för en förut. I början av dagen när Iréne Setterqvist (kursledare)sa att man skulle andas ljudlöst, eller bara ”brumma”, genom värkarna så rynkade jag pannan och tyckte det lät som hitte på. Men efter dagens slut kändes det inte alls främmande och helt möjligt, inte bara att jag förstod det teoretiskt utan även känslomässigt i hela kroppen. Wow-faktor på det! Hon öppnade också för enkla hjälpmedel som verkar självklara men ingen nämnt för mig tidigare. Så nu kommer jag stolpa in på förlossningen och vråla ”BOLL!” medan min man sätter fast vår tricotsjal för att bära bebis i i förlossningsrummets toadörr. Den ska gunga/stödja både mig och bebis genom värkar och pilatesbollen likaså fast sittande eller så kan man hänga på den i sängen. Glöm att de får mig på rygg i första taget!

Vi pratade mycket om hormoner också, adrenalin vs oxytocin, och hur de påverkar oss under en förlossning samt hur vi framkallar det goa oxytocinet. Jag tänkte många gånger på vilken glädje jag kan ha av de kunskaperna även inom tandvården, t ex när man arbetar med väldigt tandvårdsrädda patienter. Tror jag kommer ha stor nytta av det vi fick till oss under den här kursen hela livet. Det är applicerbart i så många situationer. Jag älskar att lära mig mer om hur vår kropp ihop med vårt psyke fungerar, det är så otroligt spännande och fascinerande. Kände när vi åkte hem att jag gärna hade jobbat mer med tandvårdsrädsla, för när någon (som Iréne här) vänder rädsla till trygghet är det verkligen magiskt. Att kunna göra det för andra, vilket fantastiskt arbete att gå till!

Det jag sa till Iréne när vi skulle hem summerar väldigt exakt vad kursen gav mig: ”Innan vi kom hit var jag på väg att kontakta Aurorakliniken på NÄL, på min barnmorskas inrådan. (Aurora är dit man vänder sig om man är väldigt orolig/rädd inför förlossning.) Det behovet är som bortblåst nu. Jag ser ingen anledning att kontakta dem!”
Även min man tyckte att kursen var jättebra och att vi fick många bra verktyg och tankar med oss och vi är helt inne på samma spår. Känns SÅ bra! Vill verkligen rekommendera kursen Föda Utan Rädsla till alla som ska föda litet barn. Och inte minst till alla mödravårdscentraler och förlossningsenheter i landet! Vi gick kursen genom Baby på G och den hålls av Iréne Setterqvist i både Göteborg och Stenungsund.

<3

Vecka 32 av graviditeten och nu är jag sjukskriven 75% på grund av foglossning (bäckenbottensmärta) och ryggbesvär.

Känns både som en lättnad och så vansinnigt tråkigt. Dessutom måste man hålla tummen hårt för att Försäkringskassan godkänner sjukskrivningen. Man är som sagt inte sjuk när man är gravid… doh. Känns fint att jag tog tag i mig själv och lyssnade till kroppen, finns inget viktigare men oj så svårt att fatta det själv ibland. Jag gillar ju inte att ta det lugnt, måste påminna mig själv hemma. Borde ligga i soffan som en säl och det är det svåraste som finns för mig. igår skulle jag ”bara” plocka lite äpplen och baka lite muffins att ta med till förskolans skördefest på eftermiddagen. Sedan vara på förskolans utegård ett tag. Det där ”bara” var tre gånger mer än kroppen klarade. Ledsen jag blir! Så idag ska jag spela World of Warcraft och titta på dokumentärer, det är i alla fall stimulerande. Tips på jäkligt bra dokumentärer mottages tacksamt!

Så apropå min plötsligt tidiga bortovaro från jobbet så söker vi redan nu ersättare i form av härlig utbildad tandsköterska! Gärna med lite erfarenhet och det gör absolut ingenting om du är pensionär men jobbsugen! Annonsen hittar du här:

Platsannons tandsköterska Göteborg

P.S. Den lilla virkade katten på översta bilden fick jag inför mitt första barn av en patient som inte längre finns med oss. Det är en väldigt speciell katt som ska få bo hos oss alltid.

Annons
Hälsa

Ny bloggdesign, noll pepp

Posted on 9 september, 2017

Tandvård behandlingsrum munskydd

Letar under mattfransarna efter min energi och pepp just nu. Var tusan har jag lagt den? Så less på att inte mäkta med att vara glad åt att vara gravid, känns så kasst på typ tusen sätt att det är så.

Har kämpat på på jobbet, men hjärnan börjar väl komma ikapp kroppen (äntligen?) och inse att det inte är hållbart att piska sig själv framåt när kroppen säger ifrån på skarpen. Ofta känns det som om jag legat på marken och blivit sparkad på bäcken, höfter och rygg av ett gäng med stålhättekängor. Både min man, barnmorska och sjukgymnast anser helt eller delvis sjukskriven. Gudars vad jag stretat emot och envisats med att jobba, men i veckan när min sjukgymnast (som är specialiserad på just kvinnohälsa) påpekade att ju mer jag provocerar smärtan desto längre tid kommer det ta för kroppen att läka så blev jag rädd. Tycker att 1,5 år var långt nog efter förra graviditeten, och nu är det värre. Vad har jag då att förvänta mig sen? Vi kvinnor är ta mig fan experter på att plåga oss själva, utan att någon ber oss om det. Så i torsdags var jag hemma, frustrerande men visst hjälpte det. Nästa vecka ska jag både till barnmorskan och läkare för att diskutera resten av resan till beräknad födelse. Satt nyss och läste om graviditet och sjukskrivning och hur många som blir nekade pengar från Försäkringskassan för att graviditet inte anses vara en sjukdom! Det hjälper visst inte att mycket av det man går igenom som gravid är precis som vilka sjukdomssymptom som helst. Men som någon påpekade, att t ex bli knivstucken är inte heller en sjukdom men nog tusan kan du behöva vara hemma efter det och får pengar. Oh well. Vi får se.

I går morse gick min älskade perkolator (kaffebryggare) sönder och det tog ett tag innan vi kom iväg för att köpa en ny. Så då passade jag på att sitta och gråta över avliden perkolator och uteblivet älsklingskaffe. Den nivån är det på nu alltså, haha!

Jag försöker ändå placera lite ljuspunkter i tunneln som jag strävar mot på ett högst stillasittande vis, en har länge varit att byta ut bloggdesignen här och fräscha till det. Så.. TADAAA! Nu ser det lite annorlunda ut här, bättre i min smak men vad tycker ni? Har ni önskemål på tillägg eller hittar något som inte fungerar som det ska får ni hemskt gärna säga till!

Annat inspirerande att ta sig för när man inte ska studsa omkring:

Lyssna:

  • Podcasten Blodad Tand, ”Odontologiska intryck, vardagliga uttryck, bestående avtryck.” Går utmärkt att lyssna på i t ex Iphones app Podcaster.

Läs:

  • Tandläkare Gordon Melands senaste blogginlägg på Dental24; ”Vart är tandvården på väg?”. Alltså så mycket SPOT ON hur mina egna tankar och funderingar kring tandvårdens framtid går. Otroligt insiktsfullt och klarsynt. LÄS för bövelen!

Titta:

  • Tips på bra dokumentär eller annat jag borde titta på?
Annons