Browsing Category

Tandvård

Bara roligt Barntandvård

Tandfén

Dags för måndagspepp med inspirationsbilder för oss fina tanféer!

Tandfé

Tandfé

 

Tandfén

Tandén

TandfénTandfén

Tandfén

Tandfén

Tooth fairy and tooth mascot

Tandfén

Tandfén

Tandfén

 

Visst är de söta! 😀

Inspireras gärna, men tänk på att man inte får lov att använda andras bilder hur som helst. Upphovsrätt gäller. Jag har länkat alla bilder till sin källa, där jag kunnat hitta någon. Vissa bilder går att köpa, då har jag länkat till en sådan sida.

Önskar jag var bra på att rita så att jag kunde skapa egna gulliga tandféer. Någon av er som är det? Vill ni visa upp era tandféer så skulle det vara jätteroligt att få göra det här på bloggen! Hör av dig så fixar vi.

Konferens Tandsköterskan i Fokus

Barntandvård

Tumme eller napp?

Det finns få saker som är så laddat och fyllt av känslor som hur vi gör med våra barn. Tumme eller napp? Hundra åsikter har vi fått sedan jag vrålade ut det första barnet, utan att be om dem. Så nu ska ni bannemig få mina åsikter utan att ni bett om det, hehe!

Vi har nu två tumsugar-barn. Jag var tumsugare. Fick ändå världens underbett, tack tack. Innan jag fick barn hajade jag aldrig grejen med napp. I mina ögon verkade det så märkligt, att direkt stoppa ett främmande föremål i munnen på bebisen, som om den vore född med napp. När växte det behovet in i oss, undrade jag? Alltså, jag insåg ju att det var för att få tyst på barnet, skänka sig själv lite frid, men det kändes ändå avigt hos mig. Nu vill jag att ni förstår att det inte finns något dömande i det jag skriver, var och en gör som en vill, detta är mina känslor och tankar och de har inget med någon annan att göra. Så gå inte och bli kränkta och tröttsamma nu. 😉

Tumme eller napp

När första dottern kom fanns det inte i min värld att använda napp. Jag tänkte knappt tanken, när jag gjorde det så kändes det väldigt onaturligt och främmande. Hon fick suga på mig utan större restriktioner. Vi kände oss fram. Inte ens under den värsta nattliga skrikperioden slog det mig att testa napp. Dels för att jag inte känslomässigt såg syftet (mer än kortsiktigt) och dels de scenarior jag fått från yttervärlden. Det ena är då man hysteriskt får leta napp i säng varenda natt, och till slut har tio nappar i sängen som man får jaga. Det andra är nappar som hela tiden ska med överallt, hålla redas på och absolut inte glömmas. Tyckte det var nog med allt annat man skulle ha med vid avfärd från hemmet. Det tredje är nappar som tappas. På golv och på mark med okänt antal bakterier, sedan in i munnen på förälder (!!!) och vidare in i barnets mun. Där dör jag lite. Förlåt alla som känner sig träffade, men när vi som tandsköterskor vet hur många bakterier vi har i vår mun och att vissa faktiskt förs över till våra barn så blir jag lite kräkig.

Klart jag gillar tummen. Den var en trygg vän i lite för många år när jag var barn. Helt i naturmaterial och alltid till hands. Sen kommer dagen då man ska sluta suga på den lilla totten. När man inte vill att den ska vara där längre, och den alltid är det! Efterhängsen och god. Resonemang förstod jag, det gör nog min dotter med, men i det här fallet är det emotionella så mycket starkare. Jag ser på dotterns framtänder och hör tandhygienistens förmaning förra året. När hon är tre ska hon sluta suga på tummen. Jo, tjena lilla tummelisa!

Med dotter nummer två bändes min nappvägran aningen åt sidan av en väldigt närhetstörstande och skrikvänlig bebis, samtidigt som tvååringen behövde sitt. Försökte läsa saga till skrik, försökte få lite andrum själv. Till slut testade vi med napp, åtminstone vid våra måltider för att få lite frid. Trodde vi, ja! Så vi tragglade med denna napp, utan framgång. Kände mig bara otroligt hemsk och vidrig som ”tvingade” in detta främmande föremål i mitt barns mun medan hon tydligt visade att hon inte ville veta av den. Fy, så många känslor jag gick igenom som sved och brände inombords. Nu har hon precis hittat sin lilla tumme. Vi är lugna. Det får vara så.

Klart jag förstår att napp kan vara en räddare i nöden i vissa situationer, om barnet gillar så bara kör och rädda er själva, det är man värd. Men jag ser också många barn som har napp i munnen mycket mer än min dotter har sin tumme. Tummen kan man inte ta bort, en nackdel när det ska slutas. Men den är himla klurig att ha i munnen när man ska leka, klättra och ha skoj.

Nu vill jag ändå ha era bästa råd för att få en snart treåring att sluta suga!

Kära tandvårdskollegor som jobbar med barn, hur gör man? (Andra också för den delen!) Jag känner mig handfallen, resonera och köpslå räcker inte till. Det enda tips jag inte vill ha är att pensla Stopp & Väx på tummen, det testade jag och min far i samförstånd och det blev väldigt traumatiskt… haha. Ett av barndomens svåra minnen, ni vet. 🙂

Konferens Tandsköterskan i Fokus

Barntandvård

Tandkalas!

Oj oj! Idag blev det spontant tandkalas, för i morse upptäckte jag en första liten tand hos minstingen här! Hon är fem månader nu och dräglet har fyllt hinkar ett bra tag och allt ska tuggas på så jag har änna väntat på tänder.

Första tanden

Den syns knappt, men DÄR är den!

Visst känner man undermedvetet på sig saker om sina barn? Igår tog jag beslutet att börja avveckla amningen, ett tutt-mål fick bli ett flask-mål. Visst hade jag funderat på det, men det kom ändå ganska spontant. Jag tror absolut att mitt undermedvetna tandsköterske-jag visste att en tand var på väg och var ruskigt rädd att bli biten i bröstet. Hon är dessutom halvrumän så vampyrismen finns förmodligen i generna. Jag tar inga risker!

På väg hem från förskolan med döttrarna kom jag på att vi såklart måste ha ett tandkalas för att fira denna storslagna tandsprickning! Sagt och gjort, vi vände uppochned på köket och bakade tårta på det vi hittade. Fann några ledsna ballonger att göra glada samt många år gamla tomtebloss. KALAS!

Tandkalas

Kalas för första tanden men tårtan fick hon inte smaka. Livet är orättvist så in i norden.

Varje anledning att ha kalas är såklart bra, men nördiga anledningar är extra fina. Heja lilla tand! Behöver jag tala om att hon fick en tandborste i present, medan jag och storasyster glufsade tårta? Gissa vem som äter mest tårta… den som är vaken längst! Klart bäst att vara vuxen, haha.

Tandkalas

Vi börjar borsta denna lilla gadd nu på studs. Mest för att vänja henne vid tandborsten och få in rutinen. Väntar med tandkrämen tills den kommit fram lite mer och hon hunnit bli bästis med tandborsten. En sak i taget så blir det förhoppningsvis en positiv del i vardagen.

Vill ni läsa mer om hur jag tänker kring barntandvård så kan ni läsa om det här, och om mina tankar kring barntandkräm här. Kom gärna med era tankar och erfarenheter kring detta, det är inte alltid det är lätt att få till tandborstningen med barnen så tips och tricks är välkomna!

Konferens Tandsköterskan i Fokus

Tandvård

Käkledsbesvär med mammastress

Somliga tror att man inte har så mycket för sig när man är föräldraledig, men det är väl snarare tvärt om. Det är intensivt med blöjbyten, skrik, spyor, amning, hämtning och lämning på förskola med en tvååring som har sina behov och inte kan sitta still mer än prick 8 sekunder. Då ska man känna att man räcker till. Och inte glömma tvätten, maten, disken, dammet och för all del ramla inte ner i toaletten som inte hunnits skrubbas sen si så där förra året.

Sen hinna blogga lite tänkte jag. Härom dagen skulle jag BARA redigera en bild helt kvickt och publicera inlägget sedan. Helt kvickt blir snarare helt paniskt när bebis skriker och sprattlar i knät och jag har en hand fri. Synapserna sprakar av för många signaler in och till slut fattar inte hjärnan och slår av till ”endast nödsamtal” vilket resulterar i att både jag och bebis låter ”Uuuääääääähäääääää!”.

Vaknar sammanbiten med stela, knakande käkleder. Nu vet jag vad det rör sig om, men smärta och värk är luriga larver som krälar runt inuti en och gör det väldigt svårt att lokalisera varifrån smärtan egentligen kommer. För mig började det denna gång som vanlig huvudvärk, som sedan kröp bak i nacken, för att tillslut kopplas ihop med ena käkleden. Nu sitter molvärken som en hjälm med hakskydd. Tryggt och säkert.

Bettskena Johanna Ene

Mina fina bettskenor.

 

Rotade fram mina bettskenor. Den äldsta har åkt in ett fåtal gånger de senaste 11 månaderna. Känt begynnande stelhet några gånger bara. Men dumt att inte ha bettskenan då den riskerar att inte passa till slut. Min äldsta, den rosaglittriga, är egentligen för sliten och tunn. Men den funkar för mig. Vi gjorde en ny, regnbågsfärgad, för drygt ett år sedan. Den skulle såklart avlasta bättre och var högre. Men i samband med att jag bytte till den fick jag istället problem med att käken låste sig så att jag inte kunde gapa. Ibland fick jag inte ens in tandborsten. Rätt himla jobbigt.

Vad är en bettskena? Wikipedia är din vän i kunskapsnöden, klicka och läs.

Gick till specialisttandvården för bettfysiologi och fick rekommendation om ny bettskena med vissa justeringar. Precis efter det besöket blev jag jätteförkyld och kunde inte använda bettskena. Var utan den i två veckor och mina problem med att gapa försvann helt. Det här med bettfysiologi är knepigt, åtminstone vad gäller mina skeva käkar verkar det som haha. Såklart slutade jag använda bettskena, gillar liksom att kunna gapa. Äta och prata är favoritgrejer. När jag fått känningar i käklederna har den äldsta skenan åkt in. Den passar helt ok och gör jobbet. Dock är den så sliten att glittret inte är så glittrigt längre, en allvarlig defekt i mina ögon!

Ja… föräldralivet på hemmaplan är en situation som kan skapa nog så mycket stress. Särskilt som man ofta är lite nedsatt av mindre sömn t ex. Minns när jag gick tillbaka till jobbet förra gången att jag tyckte det var avslappnande. Till en början. Sedan märkte jag hur föräldraskapet fört med sig mycket lägre stresstålighet. Innan jag fick barn kunde jag köra på hur hårt som helst, jobba som en duracellkanin med tusen bollar  luften. Nemas problemas. Det går inte längre. Ganska så självklart egentligen, men det tänker man ju inte på. Vara snäll mot mig själv. Försöker komma ihåg det.

Är ni snälla mot er själva? Hur är man då?

Konferens Tandsköterskan i Fokus

Barntandvård

Gulligaste tröjan med tänder!

Oh, jag fick paket i postlådan! Eller snarare döttrarna. För där i låg den gulligaste tröjan med tänder och tandtroll på i perfekt storlek för äldsta dottern. Jag tog upp ett rosa brevpapper med en så fin hälsning från Elvira, som hittat denna tröja och direkt tänkt på mig. Gulle dig, Elvira!!! Blev verkligen överraskad och superglad!

Så klart fick vi dra ner till morsans kontor och fota lite. Kolla stiligt! 😀

Barntröja tänder och tandtroll. Modell: Emeline

Barntröja tänder och tandtroll. Modell: Emeline

Barntröja tänder och tandtroll. Modell: Emeline

Barntröja tänder och tandtroll. Modell: Emeline

Starkast i världen, såklart!

 

Har aldrig sett det här tygen innan. Så fint! 😀

 

Konferens Tandsköterskan i Fokus

Barntandvård

Vaccinera bort karies?

Vaccinera bort karies? Javisst, tydligen. Igår postades den här artikeln ur Illustrerad Vetenskap i vår Facebook-grupp Tandsköterskor i Sverige, dock hade jag gärna sett mer respons på den så jag hoppas ni vill vara med och kommentera och diskutera artikeln nedan och det här blogginlägget.

 

Jag kan se en nytta i det här vaccinet i delar av världen där kunskapen och förmågan att ge sina barn en god munhälsa är låg. Där man inte har den tandvård vi har, eller inte har råd att ta sina barn dit. Där det är billigare med läsk och sötsaker än bra mat och man inte har råd med den bra maten. Då kan vi verkligen börja diskutera om detta är en framkomlig väg för att utsatta barn ska lida mindre.

Men som jag förstår det av artikeln så riktar sig detta till i-länder i västvärlden. T ex till våra barn här i Sverige. Till oss som har lite för stor tillgång till ett frivilligt sockermissbruk som vi faktiskt kan välja bort. Eller? Ett vaccin mot karies blir för mig som att blunda för orsak och verkan och den kunskap vi har i förebyggande av karies. Här behöver barn inte lida av karies, om vi vill. Vi besitter alla verktyg och erbjuder alla barn och föräldrar den information och vård som behövs för att våra barn ska slippa lida av grav karies. Vad barnens vårdnadshavare sedan gör för val är såklart utom vår räckhåll. Ska vi då erbjuda ett vaccin för att människor inte kan ta ansvar själva? Vad kommer det kosta?

Med ett vaccin tillgängligt skulle det bli enkelt att rycka på axlarna åt saften i nappflaskan. En sådan attityd påverkar givetvis inte bara tandhälsan utan hela kroppen och knoppen. Vi stryker karies men får en rad andra sjukdomar att ta hand om, som t ex diabetes typ 2, fetma… Eller är vaccinet tänkt för de som redan har grav karies och i ett läkande syfte? Jag känner mig tveksam till hur det skulle fungera, men vill absolut veta mer. Jag undrar också hur detta vaccin påverkar oss i ett längre perspektiv, med tanke på omkringliggande vävnader och hur det påverkar resten av kroppen. Det är lätt att prångla ut läkemedel men inte lika lätt att backa bandet om det visar sig ha skadliga effekter längre fram.

Vi vet idag att fluor är effektivt och hjälper till att skydda mot karies. Vi kan se studier på hur karies ökat hos våra barn i samband med att ”fluortanten” avvecklats från skolorna. Det finns många exempel och forskning som talar för fluorets positiva effekt i rätt mängd. Ändå har vi idag ett utbrett motstånd mot fluor. Om vi nu har svårt att motivera föräldrar till fluor för barnen, hur tänker man då kring ett vaccin? När föräldrar idag väljer bort att vaccinera sina barn mot de mest elementära sjukdomar som förr dödade oss. Ska vi ha ett vaccin för något vi enkelt förebygger idag, när somliga inte ens vill vaccinera mot hemska sjukdomar som tuberkulos som faktiskt kan döda? Ja, någon påpekade för mig att karies faktiskt kan döda. Absolut, ska vi diskutera på det sättet så kan allt döda en om det vill sig illa. Jag känner dock inte att det är riktigt relevant i min frågeställning.

Ska vi lägga enorma summor pengar och tid på ett vaccin mot något vi har både kunskap och resurser till att förebygga? Eller är jag bara skraj att förlora jobbet?

Konferens Tandsköterskan i Fokus

Barntandvård

Dotter hos tandhygienisten – föräldrarnas dom

Emeline 2 år

Förra veckan var vår nu tvååriga dotter hos tandhygienisten. Det var fadern som fick äran att gå med. Nog sjutton ville jag, men det är en smart grej att låta den icke tandvårdsarbetande föräldern gå med och få höra sanningen från annat håll. Dessutom har jag aldrig haft barnpatienter så jag lämnar gärna över till expertisen hos Folktandvården.

Lillbuset har varit hos tandvården förut men det är svårt att veta om hon minns det. Denna gång var hon då lite äldre och lite mer blyg. Tidigare har hon suttit själv i behandlingsstolen men nu fick pappas knä komma emellan. En tandborste och tandkräm i present plus en lugn och pedagogisk tandhygienist gjorde susen fick jag veta.
Blir så glad av fin och bra personal, ni är guld värda!

När jag kom hem ville jag höra ALLT från besöket, fatta vad jag hade nojat över huruvida hennes tänder verkligen var ordentligt rena. Hjälper inte att man är tandsköterska, blir snarare ännu värre av att man VET men inte alltid räcker till. Men jag fick höra att hon hade många och fina, rena tänder! Tjohooooooo gladaste mamman! Det är bara lilla tummen som bör bli portad från munnen till treårsdagen. Hå hå ja ja…. själv sög jag på tummen tills jag var 8-9 år? Hade ändå fasligt underbett. Men mer om tummens/nappens varande eller icke varande en annan gång tänker jag, håll utkik.

En rolig och fin sak är att jag fick en hälsning från dotterns tandhygienist på Gråbo Folktandvård som tydligen läser min blogg och har koll på mig, tack och hej så kul! 😀 Verkligen bäst för mig att jag håller dotterns tänder i toppform, annars får jag boka in henne under falskt namn nästa gång, haha pjuuuh…!

Emeline 2 år

Jaaaa nu ska vi borsta täääänderna, SÅ kul tycker vi!

 

Emeline 2 år

Den där busblicken jag inte får som avslöjar precis hur det kommer gå….

 

Emeline 2 år

Liksom glöm att ni hinner pricka min mun!

 

Försöka fota dottern när vi ska borsta tänder… DET är en utmaning som heter duga. Hade behövt sportfotografernas utrustning för elitens hundrameterslopp.

Konferens Tandsköterskan i Fokus

Tandvård

Sterilförpackade endodontifilar redo att användas

Det är mitt ansvar att de instrument jag tar in på behandlingsrummet är korrekt rengjorda och hanterade på rätt sätt på vägen till själva behandlingen och patientens mun. Tandläkaren litar på mig helt och fullt här.

När jag började som tandsköterska så kom endodontifilarna i små behändiga askar som man plockade dem ur och satte på rotbrickan. Sedan sjuss in i ugnen med plåten! Eller ja, autoklaven om ni så vill. Sedan tyckte tillverkaren att det var dags att förbättra, och så kom de istället färdigt sterilförpackade en och en, redo att användas på patient. Käckt va?

Sterilförpackade endodontifilar

Nu är det så att jag inte alls har begripit det käcka i det, så om någon kan upplysa mig är jag tacksam! För det första är de svårare att få ur sin förpackning, och varje gång är jag rädd att göra åverkan på filen när jag bryter förpackningen. För det andra finns det inte i min värld att jag skulle duka fram något som inte JAG kan gå i god för är autoclaverat på rätt sätt.
Litar ni på sterilförpackade produkter från tillverkaren? Vad händer om det visar sig att de filarna inte var rena nog och ett tillbud uppstår, är företaget då så trygga i sin hantering av produkterna att de tar ansvar? Jag har ytterst svårt att tro detta, plus att ansvaret ändå faller på kliniken och personalen.

Så vad tusan spelar det för roll om filar sterilförpackas i fabrik eller inte? Det kostar förmodligen mer, en kostnad som givetvis konsumenten står för. Kan tycka att förbrukningsprodukter i dentalbranschen är snuskigt dyra som det är. Och vem betalar i allra sista ändan av härligheten? Patienten såklart. Lätt att glömma.

Att göra sådana här ”förbättringar” låter bra och skapar anledning för tillverkaren till att kunna höja priserna. Jag tvivlar på att patientens väl och ve ens existerar i den processen, även om man såklart vill få det att låta så. Money money money. Ordet ”förbättring” låter alltid bra, men förbättring för vem? Jag tror vi måste ifrågasätta det ordet mer.

Men har ni andra tankar och uppfattningar om detta så… hit me hard!

Konferens Tandsköterskan i Fokus

Barntandvård Hälsa

Barnkalas utan raffinerat socker

I helgen firade vi två år med vårt älskade energiknippe till dotter. Visst har hon fått smaka sötsaker på andras barnkalas i vår, men för den sakens skull måste inte vi själva välja att ha det så. Hon är fortfarande så liten och vet inte vad godis är och har knappast behov av sockerfyllda bakverk. Nu pratar jag om vitt raffinerat socker, alltså inte socker som finns naturligt i frukt och bär. Vi har inte börjat med riktiga barnkalas än, utan det är familjekalas. Men jag ser absolut att vi fortsätter på detta spår även kommande år.

Först bjöd vi på korv med bröd för att magen inte ska skrika hysteriskt när det kommer till efterrätt. Man kan lättpiffa till denna enkla rätt, ställ fram skålar med olika tillbehör. Vi hade:

Klippt färsk persilja
Rostad lök
solrosfrön som jag rostat i olivolja och salt i en stekpanna
Grov senap och lyxkryddad tomatpurré

Det sista ett bra alternativ till ketchup som brukar vara fullproppad med socker. Både dottern och de vuxna tyckte maten var kanon.

Till efterrätt serverade vi fruktsallad med en halv pressad lime över. Till den fanns också olika tillbehör i skålar:

Riven kokos
Torkad hackad frukt
Riven 70% choklad
Vispgrädde, löst vispad

Allt gick åt! Dottern åt två stora portioner, och det känns bra att kunna låta henne göra det utan att skapa världens sockerrus med efterföljande koma.
Till kaffet hade jag gjort dadelbollar, chokladbollar fast utan socker och smör. Smakar knasigt likt vanliga chokladbollar och är faktiskt jättegoda! Det kluriga kan väl vara att hitta dadelpasta om man bor på en mindre ort. Jag lyckades hitta en enda pytteliten utländsk butik i Alingsås som hade det. Jag såg nog förvirrad ut för den omtänksamme butiksinnehavaren öppnade paketet och såg noga till att det var rätt produkt för mig. Älskar sådan service, det gjorde liksom min dag! Okej, så här kommer receptet:

Ingredienser dadelbollar

Dadelbollar

Ca 200 g dadelpasta (smaka dig fram)
1 1/2 dl kokosolja
3 msk kakao
1 nypa salt
4-5 dl havregryn
2-3 msk starkt kaffe
Kokos att rulla i

Det enklaste är om kokosoljan redan har lite över rumstemperatur, så att den är mer åt kladd/rinnhållet. Börja med att blanda kokosolja, kakao och salt. 
Lägg i dadelpastan i mindre bitar och sedan havregrynen 1 dl i taget. Häll på kaffet. Ha inte i all havregryn medsamma för det blir skitjobbigt att få ihop smeten! Du kan säkert stå och stånka med en träslev, men jag råder dig att kladda ner dig med de bästa redskap du har; dina händer. Då får du en jämn, skön smet i rask takt. När du är nöjd med smak och konsistens rullar du bollar och stoppar lite för mycket smet i din och kalasbarnets munnar! Om nom nom!

Dryck då?
Vår dotter har inget emot att dricka vatten, eller mjölk. Det är det hon känner till och är så nöjd så med det. Vill man piffa så ställ fram karaffer med vatten med t ex mynta, lime, apelsin eller bär i.

Fiskedamm?
När vi börjar med barnkalas blir det små leksaker i påsarna. Kanske klistermärken, såpbubblor, låtsastattueringar, pyssel…. Varför godis ens?

Men stopp hallå, tårta!?
Vi har hoppat över tårtan än så länge. Har hittat lite spännande länkar där andra tipsar om alternativa tårtor här:

Kostdoktorn – barnkalas utan tillsatt socker (Melontårta)
Minimat – Sockerfri tårta till 1-årskalas
Tidningen Hembakat – Smakrik jordgubbstårta utan tillsatt vitt socker
Ekoista – Sockerfri tårta för de allra minsta

Jag gillar när det är enkelt, och detta var verkligen lätt som en plätt. Man behöver verkligen inte ta sig vatten över huvudet bara för att man vill utesluta vitt socker. Snarare blir det ett lugnare kalas. Oftast är det vi vuxna som har ett galet stort fokus på socker, det märkte jag allra mest på mig själv när jag gick och letade i skåpen efter kakor och godis när kalaset var slut, haha!!! Det var JAG som höll på att bli galen när det bara fanns dadelbollar och 70% choklad kvar på kvällen, inte dottern. Vi vuxna lär barnen vad de ska tycka om och skapa behov för, det är inget medfött. Det sista jag vill är att föra över mitt sockerberoende på mitt barn, för där är jag en knarkare av stora mått! Oavsett vad man har för beroenden ska inte ens barn behöva lida för det.

Ibland hör jag föräldrar som klagar på att barnen bara vill ha läsk och godis, sedan kryper det fram att det egentligen inte alls är barnen, utan de själva som inte kan stå emot. Träffade en mamma till en patient för många år sedan, sonen som var i början av tonåren hade redan fått tänderna förstörda av Coca Cola. Tandvårdspersonalen slet sitt hår för att få honom sluta med colan, när de sedan samtalade med mamman kommer det fram att det var hon som såg till att det alltid finns cola hemma, då hon inte stod ut med att vara utan det. Blev så sjukt ledsen för sonens skull där så ni anar inte.

Hur som helst så hoppas jag att jag kan ge er lite inspiration till andra vägval. Vårt lilla kalas blev hemskt lyckat och hemskt enkelt. Ge gärna fler tips på vad man kan bjuda på för gott!!

Dadelbollar

Dadelbollar

Konferens Tandsköterskan i Fokus

Barntandvård

Barntandvård hemma, så gör vi

Tänderna ska borstas morgon och kväll, punkt. Då får det bli tårar ibland. Argtårar är inte farliga, men Karius och Baktus är!

Nu är dottern två år, knepen som fungerat vid tandborstningen har skiftat med tiden. När tänderna först kikade fram var det inga problem alls. Hon gapade snällt. Men jag antar att det hänger lite ihop med medvetandet, för ju äldre hon blivit desto mer medveten har hon blivit om sin egen vilja och förmåga att säga nej. Fint såklart! Men fruuuuussst-rerande! När hon var runt året funkade det oftast att bara ge henne tandkrämstuben eller något annat att pilla med. Nu är det det plus att borsta tänderna på dockan och gosedjuren. Sedan hjälper det om vi leker monster eller tiger, då ska man ryta och gapa stort! Vi försöker göra det lättsamt, och även låta henne borsta själv som avslutning. Tandborsten ska helst vara en kul grej.

Barntandvård

Men det är klart, ibland fungerar ingenting. Hon rullar in mot väggen och vrålar med ungefär sju små händer för munnen. Ibland vrålar jag med. Fin kör blir vi. Men oavsett så slutar det alltid med att tänderna borstas, för det finns faktiskt inga alternativ som jag ser det. Funkar inga knep blir det fasthållning och tandborsten lirkas in genom mungipan. Då gapar hon oftast för att hon vill vråla på sin dumma hemska mamma. Självklart brukar jag inte ont våld. Jag tycker att de som hoppar över tandborstningen för att det är synd om barnet om man måste tvinga dem, åsamkar mer skada. Min uppgift som förälder är att se till mitt barns bästa, vilket hon såklart inte själv vet vad det är nu, och då blir vi ju osams titt som tätt. Men tro tusan att jag också står där och gråter ikapp med henne ibland.

Tandkräm
Absolut fluortandkräm från första början, då bissarna har så tunn emalj när de kikar fram och behöver hjälp på traven. Fluor stärker emaljen. Dock ska det vara rätt mängd för rätt ålder! Det brukar stå ålder på tandkrämstuben, eller så rådfrågar man t ex Folktandvården som är jättebra på barntandvård. Just nu använder vi Proxident Folktandkräm Baby här hemma, för den har en neutral smak och innehåller inga tillsatta smakämnen, skummedel eller färgämnen. Ska inte heller innehålla konserveringsmedel. Idag är det ofta otroligt mycket skumma ingredienser i tandkräm. Det negativa med Folktandkräm Baby är att det inte syns om ”det blir nåt”, alltså att jag känner mig osäker på om det hamnat där det ska haha.

Barntandvård tandkräm och tandborste

Tandborste
Vilken som helst som är lämpad för de minsta, riktigt mjuk och inte kostar mycket. Det går åt en del då hon gärna tuggar på dem. Köpte ett gäng på Swedental för 10 kr/st, tur de var billiga för en sådan avverkades på bara några dagar. Dessa Bamse-borstar är bättre.

Godis och annat sött.
Nej tack. Hon vet inte vad godis är och det finns ingen anledning till att introducera det då. Det ger absolut inget positivt varken för kropp eller knopp. Ända tills i våras var det även strikt nej till allt sött som bakverk, tårta glass etc. Vi bröt det när hon blev bjuden på sitt första barnkalas. Nu är det ok på kalas och någon enstaka gång på helgen om vi har besök. Men oftast är hon jättenöjd med frukt när vi vuxna äter sötsaker. Vi har alltid frukt eller bär som alternativ. Somliga UFO:n till vuxna häver ur sig att det är SYND om barn som aldrig får smaka kaka eller äta godis. Hur menar ni då? Jag kan gå med på att det är synd om barn som får saft i nappflaskan och sötsaker innan de vet vad det är, för de har inget behov men kommer garanterat få ett behandlingsbehov hos tandläkaren innan de är stora nog att borsta tänderna själva. Barn i Sverige ska inte behöva borra eller dra ut tänder i unga år på grund av karies. Vissa vuxna påstår att barnen ärvt deras dåliga tänder, men det man ärver är dåliga vanor.

Tandsprickning
Det jobbiga onda som blir av att en ny liten gadd tränger igenom tandköttet. Jag tyckte det var svårt att veta om det var tandsprickning, eller något annat som plågade henne. Vi valde att använda salva först när vi var väldigt säkra på vad det var. Jag tittade och kände i munnen. Personligen är jag restriktiv vad gäller medikament till små barn. Det finns så mycket lurt på marknaden och barn kan vara superkänsliga. I munnen ska man vara supernoga med vad man använder, inget annat än produkter lämpade för det exakta ändamålet!!! Det kan gå så himla illa, läs mer om det här. Salvan vi använt heter Multi-Mam BabyDent och finns på apotek. Som ni ser på tuben nedan så använde vi den inte ofta, men den skänkte sömn till oss alla tre då det verkligen behövdes.

Använd aldrig något annat än för ändamålet avsedda produkter i barnets mun!

Barntandvård tandsprickning

Småätande
Svår grej med litet barn tycker jag. Mycket händer i farten, även maten ibland. Jag försöker hålla på måltiderna och mellanmålen och samla allt ätande till då, så att tänderna får den vila de ska ha. Men när man är en förälder som är utbildad inom tandvård och en som inte är det och inte alls har samma automatiska tänk kring munhälsa blir det inte alltid som jag tänkt. Och det måste vara ok, för vi tandvårdsnissar kan inte bli poliser i våra hem. Dock försöker jag hålla en levande dialog om det och påminna lite snällt (eh, försöker låta snäll?) ibland. Visst vill vi båda göra allt för dotterns bästa, men vi har olika bakgrunder och är olika personer. Från det gäller det att försöka ta de bästa bitarna och mötas i mitten av pusslet. Herregud vad fint det där lät, men ack så frustrerande svårt ibland! 🙂 En bra sak är att föräldern som inte jobbar med tandvård följer med barnet till tandvården, och då själv får information från en utomstående. Men vet ni hur svårt det är för mig att inte få följa med?! Jag tycker ju det är megakul!! Sen ska väl erkännas att tandvårdskontrollbehovstanten i mig har jäkligt svårt att låta någon annan ta över ansvaret där, hahaha.

Detta är hur vi gör hemma, och mina personliga åsikter. Berätta gärna hur ni gör, vad som är svårt och om ni har kluriga knep för att lyckas med tandborstningen!

Konferens Tandsköterskan i Fokus

Integritetsinställningscenter

Avsluta ditt konto?

Ditt konto kommer att avslutas och all din data kommer att raderas permanent och kan aldrig återskapas. Är du säker på att du vill fortsätta?