Barntandvård

Hjärtat blöder när munnen blöder

Så det är nu det börjar… åren med ångest! En liten ska bli större och det finns så mycket farthinder på vägen, näsor som ska plattas till mot golv, knän ska skrapas rena, huvuden ska bonkas fulla av bulor och tänder ska flyga. NEJ, det där sista kommer absolut aldrig hända! Bara jag tänker på att slå i munnen så får jag panikkänslor och blodsmak, hur ska jag då greja om mitt lilla barn gör det? Jag fick ett smakprov, tack för det.

Så fort det går. En bebis gurglar glatt för att hon nu kan ställa sig upp mot köksstolen och smacka mormor på låret. Då måste man vifta också (vem viftar inte när man är glad liksom) och i ett vift trillar hon framstupa på stolen och gråten som skulle väckt mig från döden ljuder. Jag har börjat bli van vid att trösta när hon trillar nu. Så jag plockar upp och trycker mot mitt bröst. Vysh vysh vysh…. håller upp henne en bit och ser blodet på min egen tröja. Blodet på hennes läppar. Det bästa är att hålla sig lugn, men vem vem vem kan hindra hjärtklappningen, kylan längs armarna, tårarna som bränns och fasan som känns när ens barn slagit sig illa?

Jag är glad att jag jobbar med det jag gör, jag finner mig ändå snabbt och spolar iskallt vatten på en torktuss som hon får suga på. Både hon och blodet stillar sig kvickt. Det är värre med mamman som är jag. Nu kommer skuld, ångest, oro för framtida skador det kan ha orsakat och ren och skär hjärtevärk. Jag sa till min mamma ”Men herregud, varför skaffar man barn? Hur ska man kunna leva med den här ångesten resten av sitt liv nu, och oron?!” Mamma tyckte nog att jag var aningen dramatisk. Jag tyckte att det hade varit bättre om dottern slagit t ex sin tå istället! Mamma resonerar och jag känner, summan av det blir ingenting.

Eftersom det var ett rejält slag mot kristan så ville jag ha en undersökning, både mot min oro och för att kunna göra en skadeanmälan till försäkringsbolaget om det skulle bli framtida men. Det ska man alltid göra, värt att minnas. Vi fick tid hos Folktandvården direkt, jag var tvungen att jobba så pappan fick åka. Säkert skönast för dem att slippa en ångestfylld petnoga tandsköterskemorsa där ändå. 😉 Dock fick pappan ett utförligt sms med vad som skett och att frenulum spruckit samt hårt slag mot kristan. Tandläkaren tyckte det var väldigt annorlunda ordval och vart tydligen lite fundersam tills hon hörde att det var från en tandsköterska, haha. Väldigt fint omhändertagna blev de, och dottern på 8 månader var yngsta patienten där. Det hade gått jättebra att undersöka och skönt nog såg det bra ut. Tack tack tack!!! Nu blir det munskydd och hockeyhjälm!

Nu sitter jag själv här med skadad hand. Trasdockor är vi allihopa. Vet inte vad som hänt, kanske förslitning från att jag lyfter och bär barn så mycket. När jag rör handen strålar det smärta från mitten och vidare upp i armen. Vid en stukning brukar det ju svullna, men det kanske kommer om jag väntar lite. Den som väntar på något gott… 😀 Nu har jag lindat handen för att kunna skriva, känns bättre så. Det jag undrar är hur jag ska göra på jobbet? Visst att handsken går över ändå, men det blir sjukt ohygieniskt med gasbinda en hel dag. Går absolut inte. Någon med erfarenhet, tips? Lite orolig hur det ska funka att polera, rädd att slinta om det smärtar till.

Bandagerad hand med tummen upp.

Men jag hittade en söt pin att fästa bandaget med, man tager vad man haver och helst ska det muntra upp en också! 🙂

Annons

2 Comments

  • Reply
    Jojo
    6 april, 2016 at 12:57

    Jadu…den ångesten och oron får man nog leva med. Men glädjen och kärleken är större ?
    Man kan ju inte skydda de små från allt.
    När min Klara var 1,5 år så började hon ta emot sig med framtänderna när hon ramlade. Vet inte hur många gånger hon trillade och tjongade i de arma små bissingarna och blödde rejält. Och förstås gick de sönder. Såg inte alls roligt ut och trots noggrann rengöring och fluorlackning så blev det kariesangripet. Så lillfia fick laga tänderna vid 2 års ålder ? Inte riktigt vad jag hade räknat med, mina barn skulle ju absolut inte få karies! (Jag är ju tandsköterska så Karius och Baktus skulle bara våga bygga bo i mina småttingars tänder)
    Nåja, nu är hon 5 år och lagningar sitter ännu kvar. Snart dags att för de stora tänderna att ge sig till känna ?

    Att händer/handleder blir överbelastade under småbarnsåren är inte ovanligt. Ta hand om dig och försök låta handen vila om det går….

    • Reply
      Johanna
      14 april, 2016 at 20:08

      Åååh, jag känner din ångest över barnens tänder! Precis det där jag går och tänker på… ”Ja men mina barn ska i alla fall ha fina tänder…” Min tandläkare har berättat att han tänkte exakt så och såklart var hans dotter vild och slog ut tänder flera gånger. Han hade en fet hög med skadeanmälningar och huvudvärk!!! Haha… ödets ironi.

      Jag försöker vila händer nu, men så sitter jag ju här och skriver och jobbar istället. Kan inte låta bli, är det konstigt att det är vi kvinnor som verkar vara överrepresenterade vad gäller utbrändhet. Så dum man är… -_-

Dela gärna med dig av dina tankar med en kommentar!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.