Bara roligt Barntandvård

Mitt värsta och bästa tandvårdsminne

Från det att jag började studera till tandsköterska har jag tänkt mycket på mina egna erfarenheter av tandvård. Allt från barndomen till idag när jag har det som yrke. Det är lärorikt att dra sig till minnes hur man upplevt situationer när man själv legat där i stolen med maskbeklädda ansikten över sig. Ibland när jag assisterar tänker jag att det är himla skönt att vara den som sitter bredvid behandlingsstolen. Någon gång när en patient känt sig ynklig och lite mesig som vill ha bedövning har jag sagt ”Du ska veta att om jag satt i stolen nu skulle jag tjutit efter bedövning!”, och det är väldigt sant.

Värsta tandvårdsminne nr 1:

Jag minns inte hur gammal jag var, men tillräckligt gammal för att gå till tandläkaren själv. Två av mina mjölktänder vägrade släppa greppet om mig så de permanenta började växa ut ovanför. Det var tänderna 13 och 23 (tredje tanden räknat från mitten i överkäken åt båda håll), alltså tänder som syns ganska mycket. Eftersom vi inte är menade att ha dubbla tandrader och det förmodligen skulle sett helt galet ut så blev det till att dra ut mjölktänderna med våld (minst sagt). Min knarriga tandläkartant tog ett grabbatag med nypan om min ena tand och försökte rucka på den. Det hände inte särskilt mycket med mobiliteten. ”Den är lös” knarrade hon. ”Det är den ju inte alls!” skrek jag hysteriskt i mitt huvud men ut kom inga ord för jag var väldigt blyg som barn. Min tandläkartant kletade bedövningssalva runt tanden och sen var det tång och inga visor! De måste anat att det gjorde djävulusiskt ont, jag skrek upp till himmelens höjder, så tand nummer två fick som tur var ordentlig bedövning. 😀

Bästa tandvårdsminne nr 1:

För cirka ett år sedan fick jag inflammation i min ena visdomstand. Jag är inte en person som lätt tycker synd om andra, men har någon tandvärk tycker jag fasligt synd om den personen. Det är hemskt hemskt hemskt! Till slut skulle eländet äntligen dras ut. Jag var väldigt nervös, senast jag drog en tand var den gången som jag precis berättat om här ovan. Men nu fick jag massor av bedövning. Jag hade blivit förberedd på att det kunde bli lite jobbigt, så jag tog tag i armstöden och blundade. Det verkade inte hända så mycket, jag öppnade ögonen…. tanden var ute! Tre sekunder och ett plopp! 😀

Värsta tandvårdsminne nr 2:

Det var en återkommande situation när jag var barn och gick hos tandläkartanten. Hon var ganska kraftig med en särskilt enorm byst. När lilla jag låg i stolen och hon skulle kika in i mitt gap trycktes brösten ohjälpligt mot mitt ansikte och jag var både orolig för att kvävas och tyckte det var enormt pinsamt. Blyg som jag var tordes jag ju inte säga något heller. 😀

Har ni några roliga, konstiga eller skrämmande minnen från tandläkarstolen?

2 Comments

  • Reply
    Mia (bakingbabies.se)
    23 juli, 2016 at 19:51

    Asså. Jag har tagit bort två visdomständer pga never ending infektioner i tänder som inte haft plats att komma upp helt. Och när vänster-nere skulle tas bort… Herreminje, asså. Operationen var väl ok, men smärtan efteråt asså. Hela huvudet dunkade och pulserande, varje steg kändes etc etc. Och jag kunde inte ta den smärtlindring de rekommenderade pga amning. En ren mardröm. Om de övriga två kommer upp får jag säkert ta bort dem med, men då ska jag kräva allt smärtlindring de kan möjligen förskriva.

    • Reply
      Johanna
      24 juli, 2016 at 14:26

      Åååh stackare jag lider VERKLIGEN med dig, har varit med om samma sak. Dock fick jag citodon men inte ens de hjälpte. HEMSKT är det! 🙁 Kan säga att rent statistiskt brukar visdomständerna i överkäken vara lättare att plocka ut. Men jag tycker det ändå är väldigt skönt att vara av med mina två i underkäken som ställde till det, blev också återkommande inflammationer. Visdom är ändå överskattat. 😉

Dela gärna med dig av dina tankar med en kommentar!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: