Browsing Tag

röntgen

Min arbetsvardag

Vi ses, studenter på Odontologen i Göteborg!

Kommer till jobbet och märker att jag glömt alla nycklar hemma. Ensam och först på plats ute i regnet, tjohoo det är måndag! Som tur är vände det och jag fick sluta tidigare, så himla skönt, särskilt när man har lång resväg. Gjorde inte så mycket att det fortfarande regnade när jag promenerade hem från bussen. Tills det slog mig, att även hemnyckeln låg kvar hemma. Så mycket för att sluta tidigare, haha….

Tänkte berätta en rolig sak, att jag ska komma och träffa er tandsköterskestudenter som går på Odontologen i Göteborg! Som jag förstått det är det ni som går sista terminen. Dock inte fått 100 koll på det än. Hur som helst är det fredag 21/4 på förmiddagen. Då kommer jag prata om engagemang, tandsköterskeförbundet och att jobba privat. Bunkar upp med luriga, listiga, svåra och dumma frågor nu! Kan ofta vara mycket enklare att besvara frågor och ha ett bra samtal i möten öga mot öga. Jag kommer göra mitt yttersta för att svara utförligt och ärligt! Det är inte min grej att slå blå dunster i ögonen på folk, jag är rak på sak och säger hellre en hård sanning än tio positiva och halvsanna. Jag tror det gynnar oss i längden.

Men en väldigt positiv grej är att sitta och höra någon ge världens finaste referens för en tidigare anställd över telefon. Det fick jag höra på idag. Satt och fånlog och tyckte att det var så fantastiskt härligt att ta del av! 🙂

xray tooth

Läsarfrågor Min arbetsvardag

Gravid och jobba med smitta & röntgen

Läsarfråga! Åh, det är så roligt när ni ber mig skriva om något särskilt. Ska verkligen försöka hinna med att svara på fler önskemål!

”Hej Johanna!
Kan inte du framöver skriva ett inlägg om hur det är att vara gravid och jobba med smitta & röntgen inom tandvården. Jag förstår ju att det funkar bra, men jag är ändå vettskrämd inför att snart vara färdig tandsköterska och *förhoppningsvis* skaffa barn. ?”

Jag förstår så väl dessa funderingar och alla olika orosmoln i huvudet, att bära ett barn inom sig är ett så sjukt stort ansvar. Ett litet liv som ska skapas och som är fullkomligt beroende av kvinnan som omsluter det. Kan man ens ha ett större ansvar än så? Förlåt, känn ingen press! 😀

Jag nojade över tusen saker när jag var gravid. Fick för mig knäppa saker, grät t ex när jag trodde att jag hade navelbråck som måste akutopereras (ge fan i att läsa på forum i stil med familjeliv, alldeles för många uppmärksamhetstörstande galningar som häver ur sig vad som helst utan en tanke). Där jag oroade mig minst var faktiskt på jobbet. Det är ingenting jag säger för att vara snäll (jag är inte så snäll). Jo, jag oroade mig för att få bestående men från foglossningen (bäckenbottensmärtor) för att jag fortsatte gå och stå och köra på in i det sista. Kan inte uttala mig om det har ett samband, men nu snart ett år efter förlossning har jag fortfarande problem med det.

När det kommer till de ”farliga” moment du frågar om så kände jag mig trygg. Tänkte inte så mycket på det, och det tror jag beror på att vi har tydliga rutiner som vi aldrig avviker ifrån när det gäller hygien, smittskydd och övrig säkerhet för oss som arbetar på kliniken. När det gäller röntgen så befinner jag mig aldrig i rummet när en bild tas, utan står utanför rummet med skyddsvägg emellan och trycker av bilden. Jag känner också en trygghet av vetskapen att min chef och tandläkare aldrig skulle be mig om det. Har man en annan situation måste man kunna säga ifrån, och att det är ok!

Gravid tandsköterska

Smitta är ett större område och vi kan rent potentiellt ha det runt oss varje dag på jobbet. Just därför är det så galet viktigt att känna sig trygg med de rutiner man har på kliniken och att de alltid följs och är tillräckliga. Jag kan inte minnas att jag var rädd för det någon gång under graviditeten, jag utförde arbetssysslorna som vanligt med samma rutiner. Du ska ha sådana rutiner att du känner dig trygg, även som gravid på jobbet. Är du orolig över något moment eller osäker på om du är skyddad nog så hoppas jag du har en bra chef att prata om det med. Ibland behöver oro bara ventileras för att bli hanterbar. Eller så kanske ni tack vare din graviditet får upp ögonen för förbättringar.

Blir du gravid så är det ofta en bra sak att tala om det för sina kollegor, då har de förståelse för att du tar det lite lugnare och försiktigare. Jag led av yrsel och svimmade på jobbet en gång. Väldigt tur jag hann ut ur behandlingsrummet. Sådant bör man vara medveten om så att man inte trillar ihop med ett vasst instrument i handen. Försök känna av hur just din kropp funkar (eller inte funkar hehe) under graviditeten och anpassa dig. Min chef visste från första början och var helt toppen med att få dagarna att bli så bra som möjligt. Behövde jag gå ifrån gjorde jag det t ex. Visst var det lite kämpigt, men jag var absolut alltid trygg! Kanske tog jag dubbla handskar någon gång när jag plockade smutsig disk, men det var nog mest psykologiskt för mig själv. 🙂

Du ska se att det kommer ge sig när det väl är dags. Då ber du även tandläkaren att läsa min krönika ”Så arbetar du med gravid tandsköterska”. 😉
Hoppas mitt svar gav dig lite sinnesro, undrar du något mer är det bara att fråga! <3

Läs också:
Graviditeten och jobbet
Den vilda bebin på jobbet
Bulle i ugnen

Min arbetsvardag

KaVo’s råd om föräldraskap

Dagens citat: ”Här sitter du barfota och räknar pengar!”
Blir verkligen inte mycket bättre än så. 🙂

Idag har våra tekniker från KaVo gjort hembesök för att klämma lite på röntgenrören och prata föräldraskap. Visst är det en härlig kombination! Under vårt lilla föräldraskapsprat så fick jag ett fint råd som inte var ett råd. Och just det var det fina, för man ska helst ge fanken i att ösa goda råd över nyblivna föräldrar. Icke-rådet löd: ”Man ska inte ge råd men, du kommer göra fel som förälder. Begå misstag och ångra dig efteråt. Det gör alla. Det är ok.” Summan av kardemumman, tänk på att du är mänsklig och straffa inte dig själv så hårt. Visst förstår man det, men ändå är det rätt skönt att höra. En välmenad påminnelse ur verkligheten. Hoppas att rådgivningen ingår i deras svidande arvode. När fakturan kommer: ”Att betala för utfört arbete av röntgenapparatur, föräldrarådgivning.”

För övrigt gillar jag tekniker. De kommer och öppnar våra apparater, lite som Pandoras ask, och väcker nörden i mig. Alltså det är så spännande att kika in i t ex en autoclav, se hur den fungerar och vad som händer bakom kulisserna. Jag försöker alltid passa på att lära mig något, även om jag inte har tid att stå där och hänga så kan jag snappa upp något litet åtminstone. Idag fick jag lära mig nya saker om röntgenstrålning och hur lampan i röret fungerar. Det känns trots allt väldigt relevant att ha koll på den utrustning man hanterar dagligen. Det hade varit kul att få plocka isär en hel unit och undersöka! Hade velat se chefens min när han kommer på morgonen och får syn på sin unit nedmonterad i hundratals delar… Mitt bland allt sitter jag på golvet som en go o gla femåring. It could happen. 😀

Tack KaVo’s tekniker för trevlig pratstund och väldigt pedagogiska och tydliga svar på mina frågor! Känner mig upplyst. Inte av röntgenstrålning, jag lovar… 😀

Vilken utrustning på kliniken hade ni helst velat meka med?

 

 

Min arbetsvardag

Kan man vara för snabb?

Japp, idag var jag alldeles för snabb, så snabb att jag inte hann fylla på nya röntgenvätskor i maskinen när jag skulle byta dem. Då går det minsann snabbare än ljuset för jag hann absolut inte se att jag inte fyllde på nytt! 😉 Märkte det först när nästa patients röntgenbilder aldrig dök upp i andra änden av apparaten. Tänkte trött att nu har de hakat upp sig och fastnat där inne. Lyfte skyddshöljet och upptäckte till min stora förvåning att det var helt torrlagt i vätskebehållarna.

Min första tanke var, märkligt nog, hur sjutton allt hade kunnat läcka ut, och var det hade tagit vägen?! Ja, DET hade ju varit en go gåta att lösa. Tråkigt när man måste inse att det bara var man själv som var den felande länken. Hahaha….

womanwhoknows

Min arbetsvardag

Röntgenbyte och ilska

Idag har jag verkligen inte suttit en enda minut utöver då jag åt. Fullt upp och lite till, dessutom hade vi tre killar på plats som bytte ut våra röntgenapparater mot nya, blanka, skinande fiiina. 🙂 På en liten mottagning som vår märks det väldigt tydligt när det händer något extra och där är fler folk än vanligt. Himla tur att vi har två behandlingsrum, annars hade vi blivit stillastående större delen av dagen och sådant svider ekonomiskt. Det blev lite pyssel med att byta rum mitt under dagen men vad gör det.

Det tog dem hela arbetsdagen att byta apparaterna på båda rummen. Vi fick vänta 1,5 vecka på att få det gjort, trots påtryckningar och det faktum att vi valde de dyrare BARA FÖR ATT DE LOVADE KOMMA FORT. Det gäller tydligen att ha framförhållning och planera för när ens utrustning ska gå sönder!! Det där med att man jobbar med vård och människor i behov av hjälp är en bagatell i sammanhanget. Ännu en gång drar jag liknelsen med om min mammas dator på jobbet skulle gå sönder… Jävla förbannat arg blir jag på sådant på ren svenska! Vilken dag ska vi börja prioritera oss själva istället för maskinerna som styr vår vardag? När det kommer till hur vi satsar på vården och de som arbetar med den är vi inte mycket värda, men i andra fall är vi så sjukt egoistiska och anser oss vara gudar på denna planet. Alltså ja, jag kan tjata om detta i hur många inlägg som helst. Ni får inte stopp på mig, ilskan är av den icke sinande karaktären så står ni inte ut får ni börja följa en blogg om elektronik istället. De är nog mycket mer positiva i sin framtoning.

Men det ska noga tilläggas, killarna som gjorde jobbet är duktiga och trevliga som bara den.

angry-face