Browsing Category

Barntandvård

Barntandvård

Barn och godis

Hur gör ni med era små barn och godis?

Godis och barn.

 

Jag har två döttrar på 4 respektive 1,5 år. Vi har hållit emot godis tills vår äldsta var så gammal att det inte gick att konfiskera godiset ur påsen från fiskedammen på kalas längre. Jag tror hon var tre när hon smakade en godis för första gången. Jag hade gärna valt bort det helt ett tag till, för jag ser varken något positivt eller någon anledning till att aktivt introducera det.

Jag har fått höra att det är synd om henne som inte fått äta sött. Är det synd om ett barn som slipper ett tidigt sockersug, när vi idag vet att socker (och många andra tillsatser i godis) inte tillför något endaste gott förutom glädjeruset på tungan i stunden? Varför är inte frukt, bär och annat härligt gott nog, trots att dotterns ögon tindrar när det vankas vindruvor, eller varför inte oliver som hon tidigt skrek efter att få? Varför bygger vi inte på de ”rusen” istället?

Kanske för att de flesta av oss vuxna är så ”hooked” på socker att vi inte kan se bortom den där traditionsenliga godispåsen.

Barn och godis

 

Jag minns tydligt det barnkalas som spräckte godisbubblan. En annan förälder påpekar under fiskandet från fiskedammen att just det, hon äter väl inte godis? Näe… Och stunden när dottern kommer och visar upp GODISET i påsen och lyser som femton solar känner jag mig som världens elakaste mamma som vill ta det ifrån henne. Vad är väl en godis den dag då världen går under… Men jag funderar ändå över varför alla de gladaste barnastunder måste kretsa kring just godispåsen. Det är ju ändå vi vuxna som leder dem in i sederna.

Nu stundar planering för fyraårskalas. Det första barnkalaset. Jag känner mig fångad i fällan, för jag vet hur mycket det där godiset i påsen betyder. När dottern varit på kalas och det första hon utbrister är ”Mamma mamma vi fick GOOOOODIIIIIIIIIS!!!” och jag tittar på hennes klotrunda ögon och undrar vad det är för en liten knarkare jag har fått på halsen.

Ska jag gå emot trenden, lägga ett äpple och en bok i påsarna och skicka hem barnen från kalaset med ett ”Nu går ni hem och förkovrar er, så ni inte blir missbrukare hela bunten!”. Våra kalas kommer bergis bli poppis, haha!

Jag tänker mig en medelväg med fiskdammspåsar innehållande t ex naturlig fruktrem, gulligt mini-russinpaket, en påse torkad mango (lägg av så gott det är!), ev lite godis från eko-butiken utan massa tjaffsiga tillsatser i, en Pixi-bok, något pyssligt och gärna något som följer kalasets tema.

Eller går detta inte hem hos dagens fyraåringar?

Barn och godis.

 

Nu sitter det ett gäng bakom sina skärmar och tycker att jag är himla präktig och dömande mot alla som ger barnen godis. Så är det ju inte riktigt, men okej då. Berätta gärna hur ni tänker, för jag vill faktiskt höra andra sidor än min egen. Förstår dock att det blir mycket svårare med småsyskon, självklart. Här funkar det fortfarande att ge lillasyster frukt och bär när vi andra fikar sött. Vi kommer fortsätta så tills den dag hon slår mig hårt i ansiktet och vrålar GODIS! 😉

Hur gör ni där hemma, när börjades det med godis? Vilka dagar gäller? Det har jag funderat mycket på, förr var det strikt lördagsgodis, men nu finns ju fredagsmyset, vad gäller då? Och hur mycket godis i hekto blir det per gång ungefär? Jag frågar därför att jag har noll koll och vill veta hur det ser ut hemma hos andra. Jag måste ju vässa mitt försvarstal här hemma, förstår ni. 🙂

Kanske tycker ni att mitt motstånd är onödigt? Men för mig ligger tanken på att åka och handla lördagsgodis otroligt långt bort. Kanske har det att göra med att jag själv är en extrem socker-junkie. Finns det hemma äter jag upp det, helt hejdlöst. Jag vet vad socker gör med mig, och det finns inget positivt i det. Blodsockret slår mig hårt i ansiktet, kroppen geggar och placket luddar sig på tänderna.

Ändå kan jag inte låta bli. DET är vad socker gör.

Godis åt folket : en bok om hur svenskarna blev sockerslavar i karamellkungens rike. Bok av Thomas Hedlund, André Persson. Foto: Johanna Ene 2019

Godis åt folket : en bok om hur svenskarna blev sockerslavar i karamellkungens rike. Bok av Thomas Hedlund, André Persson. En bra bok vi hade som kurslitteratur under tandsköterskeutbildningen.

Jag har tidigare skrivit ett inlägg om Barnkalas utan raffinerat socker, för den intresserade.
Jamie Olivers sockerchock har jag också nämnt tidigare, tyvärr finns inte programmet tillgängligt på SVT längre verkar det som. Men kan ni få tag i det rekommenderar jag att se det!

 

Annons
Barntandvård

Treåring hos tandläkaren

Äntligen var det dags för vår treåring att besöka tandvården igen! Det bästa var att nu när jag är föräldraledig fick jag följa med hihi. Det är bara vi tandvårdsnissar som tycker det är jättemysigt att gå med barnen till tandvården, va? Eller bara jag… hmmm… Fast lite nervös var jag.

Väntrum för barn.

I det stora väntrummet finns det en särskild hörna för barnen. Där finns möbler i liten storlek och ett fia med knuff i väldigt stor storlek. Det var kul! På en hylla låg även världens största gosedjurshund som gärna ville bli kramad, och det uppskattades av dottern. Vi hade pratat mycket om besöket innan och läst böcker om att gå till tandläkaren. Det var väldigt spännande och det som sporrade mest var nog att få visa lillasyster hur man gör hos tandläkaren (precis som Greta Gris gör i favoritbarnprogrammet haha). Men när vi väl kom in så blev det blygsel och mammas knä som gällde. Verkligen inte konstigt, här kommer en främling som vill pilla en inne i munnen liksom.

Ja till tandborste och fluor, nej till socker.

Underbart med så fantastisk personal som verkligen kan barntandvård, hur man ska möta de minsta och göra besöket bara roligt! Tänderna skulle räknas och undersökas. Det var ett bra knep att säga att man ska se om tänderna är kittliga med sonden. Knasigt med kittliga tänder såklart. Sedan måla med gul färg (fluorlack), jätteknäppt! Tänderna var så fina fick vi veta. Det tackar jag vår bestämda rutin med tandborstning morgon/kväll och barntandkräm med fluor för, samt att vi inte introducerat godis eller söta drycker än. Hos oss är det vatten eller mjölk som gäller, inget godis alls men fikabröd/glass när det är kalas. I min värld finns det ingen anledning att introducera godis och söta drycker så länge det går att hålla det borta. Det gör absolut ingen nytta och glada barn har man ändå. Till och med ännu gladare barn som slipper otrevliga besök hos tandläkaren när tänder måste lagas eller till och med dras ut i unga år.

Tumsugning

Sedan frågade jag såklart om tumsugning och tänderna i relation till det. Jag har själv noterat att framtänderna i överkäken tippat framåt en aning, och fick det bekräftat. Ingen fara på taket ännu, men väl värt att börja jobba på att säga hej då till tummen (nej jag ska inte hugga av den, jag lovar). Jag bad också att dottern skulle få höra varför det är viktigt att sluta suga på tummen. Visst pratar jag om det hemma, men ibland är det behjälpligt att det kommer från annat håll med. Orka lyssna på mamma och pappas tjat ju! Dottern fick se på en tandprotes hur tänderna tippas framåt när tummen trycker bakom dem. Nu pratar vi om det hemma och har något konkret att koppla ihop förklaringen till, vilket är jättebra.

Det bästa var nog att få välja en liten present efteråt tyckte dottern. Och att få känna sig stor inför lillasyster och så där jättemodig! Att få vara med och uppleva detta med henne är så enormt. Alla dessa små saker i vardagen som är så väldigt stora och betydelsefulla.

Tack för ännu ett fint besök, Gråbo Folktandvård! 🙂

Barntandvård. Treåring hos tandläkaren.

Annons
Barntandvård Samarbeten

Tre tänder att borsta

– I samarbete med Proxident. – 

Bebis är 9 månader och nu finns det hela tre tänder att borsta, hurra! Jag är väl beväpnad med liten tandborste och barntandkräm Folktandkräm Baby och Barn. Två tänder i underkäken och en i överkäken, vet ni vad det blir? Tandagnisslan! Jag skämtar inte, vår minsting har upptäckt nöjet i att gnida bissingarna mot varandra och det låter hemskt. Vår treåring gjorde likadant när tänderna kom. Har era barn också gnisslat tänder? Huh, vi sitter och vrider oss av obehag.

Barntandkräm Proxident Folktandkräm

Lycka när barn är glada i tandborsten.

 

Skapa bra vanor tidigt

Vi har börjat borsta tänderna så fort de brutit fram. Främst för att befästa vanan direkt, tandborstning morgon och kväll utan undantag. Jag trycker ner tandborsten i tandkrämstubens öppning för att bara få en gnutta tandkräm för att vänja liten vid smaken och få med ett uns fluor.  Hon får gärna leka med tandborsten och undersöka den. Vi har roligt och busar! Vi använder både Folktandkräm Baby och Folktandkräm Barn. Det som är så bra med Baby är att den är helt utan smak. Folktandkräm Barn har en mild pepparmintsmak som äldsta dottern uppskattar. Ibland får minstingen den med pepparmint och det känns lika tryggt.

För mig finns inga ursäkter för att hoppa över tandborstning, det är mitt ansvar som förälder att alltid få det gjort. Såklart det är skrik och protester ibland, de är för trötta, sjuka eller vill använda sitt nej. Tänderna ska borstas oavsett. Att låta barnen styra och skippa tandborsten ”för det är så synd om honom när han gråter och är för trött” ser jag som ansvarslös vanvård.

Barntandkräm Proxident Folktandkräm

På skötbordet hamnar vi i jämnhöjd och jag ser vad jag gör när tänderna borstas.

 

Nu är det också dags för treåringen att besöka tandvården igen. Det roliga är att hon har frågat mycket om detta under sommaren, så vips kom ett SMS med kallelse. Hon blev superglad, haha! Måste säga att det är en himla bra grej att kunna boka om sin tid själv med hjälp av en kod och personnummer på Folktandvårdens hemsida. Tack, sådant gillar jag som småbarnsförälder. Det värsta som finns är att sitta i telefonkö med skrikande barn, det slutar alltid med att jag skriker lika illa själv.

Brukar ni gå igenom badrumsskåpet ibland och rensa ut? Det gör jag, det senaste med särskild vikt på att ha så snälla produkter som möjligt med tanke på både miljö och våra kroppar. Antar att man börjar bry sig mer om sådant när man får barn? Då är tandkräm särskilt i skottgluggen med långa knepiga innehållsförteckningar. Ska man verkligen använda produkter på sin kropp när man inte ens förstår vad de innehåller?

Vår vuxentandkräm har jag faktiskt förskjutit, trots att det är en gammal älskad trotjänare. Men barntandkräm bytte jag ut för drygt ett år sedan till Folktandkräm Barn/Baby. De är framställda här i Sverige med noga utvalda produkter och inga onödiga tillsatser som t ex skummedel (SLS). SLS är för övrigt något jag helst slipper i alla hygienprodukter, en kemisk bindning som endast är till för att skumma, men även verkar uttorkande. Så knäppt att det finns i så gott som alla produkter, men vi har fåtts att tro att det inte blir rent om det inte skummar. Back to basic!

Barntandkräm Proxident Folktandkräm

Bus och lek hjärta tandborstning. 🙂

 

Som ni förstått har jag ett samarbete med Proxident som tillverkar tandkrämen Folktandkräm. Jag är jätteglad att vi hittat varandra, för deras barntandkrämer är verkligen produkter som jag helhjärtat står för och använt redan innan det här samarbetet växte fram. Ni hittar mer fakta om tandkrämen och varför fluor är viktigt i mitt förra inlägg här.
Läs gärna mer om barntandkräm på Proxidents hemsida här.

Inga fler tandkalas har det blivit, men visst borde man? För heja tänder! 🙂

Annons
Barntandvård

Barn hos tandläkaren

Jag har aldrig haft barnpatienter men jag har såklart själv varit barn hos tandläkaren. Har inga särskilda minnen av de tidiga åren, mina första tandläkarminnen börjar när jag gick i mellanstadiet och skulle få tandställning. Minns i och för sig fluorlacken sedan tidigare år, den där smaken och lukten som aldrig kommer släppa taget om hjärnbalken.

Ni som jobbar med barn och får dem att känna sig trygga i behandlingsrummet, ni besitter verkligen egenskaper av guld. Det värmer och imponerar när jag ser vårdpersonal som bemöter barn med respekt och stor förståelse så att även den mest rädda vågar sätta sig i stolen. Små trix kan göra stor skillnad. Hittade lite klipp med barn hos tandläkare som verkligen värmer hjärtat. Vi tittar på dem! 🙂

 

Det är små små led-lampor han trollar med. Jag fattade inte det först och tänkte ”Oooooooh real magic…!”

 

Räkneknep.

 

Lite längre video. Gillar hennes pedagogik och fantasi. Trädgårdsslamg, ”Mr Thirsty” och ballongdjur av handske med mera!

 

Exempelvideo på föräldratyper! Har ni varit med om någon av varianterna? 😀

 

Trolla ut en tand.

Ja, trolleri och magi är helt klart en bra grej hos tandläkaren!

Annons
Barntandvård

Tumme eller napp?

Det finns få saker som är så laddat och fyllt av känslor som hur vi gör med våra barn. Tumme eller napp? Hundra åsikter har vi fått sedan jag vrålade ut det första barnet, utan att be om dem. Så nu ska ni bannemig få mina åsikter utan att ni bett om det, hehe!

Vi har nu två tumsugar-barn. Jag var tumsugare. Fick ändå världens underbett, tack tack. Innan jag fick barn hajade jag aldrig grejen med napp. I mina ögon verkade det så märkligt, att direkt stoppa ett främmande föremål i munnen på bebisen, som om den vore född med napp. När växte det behovet in i oss, undrade jag? Alltså, jag insåg ju att det var för att få tyst på barnet, skänka sig själv lite frid, men det kändes ändå avigt hos mig. Nu vill jag att ni förstår att det inte finns något dömande i det jag skriver, var och en gör som en vill, detta är mina känslor och tankar och de har inget med någon annan att göra. Så gå inte och bli kränkta och tröttsamma nu. 😉

Tumme eller napp

När första dottern kom fanns det inte i min värld att använda napp. Jag tänkte knappt tanken, när jag gjorde det så kändes det väldigt onaturligt och främmande. Hon fick suga på mig utan större restriktioner. Vi kände oss fram. Inte ens under den värsta nattliga skrikperioden slog det mig att testa napp. Dels för att jag inte känslomässigt såg syftet (mer än kortsiktigt) och dels de scenarior jag fått från yttervärlden. Det ena är då man hysteriskt får leta napp i säng varenda natt, och till slut har tio nappar i sängen som man får jaga. Det andra är nappar som hela tiden ska med överallt, hålla redas på och absolut inte glömmas. Tyckte det var nog med allt annat man skulle ha med vid avfärd från hemmet. Det tredje är nappar som tappas. På golv och på mark med okänt antal bakterier, sedan in i munnen på förälder (!!!) och vidare in i barnets mun. Där dör jag lite. Förlåt alla som känner sig träffade, men när vi som tandsköterskor vet hur många bakterier vi har i vår mun och att vissa faktiskt förs över till våra barn så blir jag lite kräkig.

Klart jag gillar tummen. Den var en trygg vän i lite för många år när jag var barn. Helt i naturmaterial och alltid till hands. Sen kommer dagen då man ska sluta suga på den lilla totten. När man inte vill att den ska vara där längre, och den alltid är det! Efterhängsen och god. Resonemang förstod jag, det gör nog min dotter med, men i det här fallet är det emotionella så mycket starkare. Jag ser på dotterns framtänder och hör tandhygienistens förmaning förra året. När hon är tre ska hon sluta suga på tummen. Jo, tjena lilla tummelisa!

Med dotter nummer två bändes min nappvägran aningen åt sidan av en väldigt närhetstörstande och skrikvänlig bebis, samtidigt som tvååringen behövde sitt. Försökte läsa saga till skrik, försökte få lite andrum själv. Till slut testade vi med napp, åtminstone vid våra måltider för att få lite frid. Trodde vi, ja! Så vi tragglade med denna napp, utan framgång. Kände mig bara otroligt hemsk och vidrig som ”tvingade” in detta främmande föremål i mitt barns mun medan hon tydligt visade att hon inte ville veta av den. Fy, så många känslor jag gick igenom som sved och brände inombords. Nu har hon precis hittat sin lilla tumme. Vi är lugna. Det får vara så.

Klart jag förstår att napp kan vara en räddare i nöden i vissa situationer, om barnet gillar så bara kör och rädda er själva, det är man värd. Men jag ser också många barn som har napp i munnen mycket mer än min dotter har sin tumme. Tummen kan man inte ta bort, en nackdel när det ska slutas. Men den är himla klurig att ha i munnen när man ska leka, klättra och ha skoj.

Nu vill jag ändå ha era bästa råd för att få en snart treåring att sluta suga!

Kära tandvårdskollegor som jobbar med barn, hur gör man? (Andra också för den delen!) Jag känner mig handfallen, resonera och köpslå räcker inte till. Det enda tips jag inte vill ha är att pensla Stopp & Väx på tummen, det testade jag och min far i samförstånd och det blev väldigt traumatiskt… haha. Ett av barndomens svåra minnen, ni vet. 🙂

Annons