Jag ser tillbaka och reflekterar över året som gått med en lite mer personlig lista. Tycker det är intressantare och mer givande än att bara rada upp vad jag haft för mig.
1. Vad mådde du bra av 2018?
Att äntligen ha möjlighet och lite ork att läsa skönlitteratur i sängen innan jag somnar. Inte gjort det sedan innan vi fick barn. En liten sak som är en stor lycka för mig, stunden när jag får försvinna bort från min egen tillvaro och besöka någon annans! Nästa må-bra-sak var att jag började träna igen i höstas. Småskaligt på hemmaplan, men det lilla gjorde under för både energi och sömn. Det sket sig dock strax före jul, vilket har resulterat i insomnia och utmattningskänsla. Ska sluta vara förkyld och annat tjafs nu och hoppa på motionscykeln!
2. Vad har du sörjt 2018?
Att jag som kvinna och mor är så ofantligt hård mot mig själv och låter känslan av otillräcklighet ta över, trots att jag med förnuftet vet att jag presterar mer än nödvändigt och är en sjuhelvetes bra mamma (precis som alla andra som gör sitt bästa). De sista veckorna nu sörjer jag att föräldraledigheten snart är slut och tiden med barnen drastiskt kommer minska. Blev lite överrumplad av de känslorna då jag längtat efter att börja arbeta igen och snarare trodde det skulle kännas lätt. Det känns allt annat än lätt.
Jag har också sörjt att tiden på min förra klinik är slut för alltid. Människorna jag kommer sakna därifrån. Nostalgi från en helt fantastisk tid.
Behnaz och jag i klinikens reception.
3. Testade du något nytt?
Ja, att stå som utställare på Swedental, Sveriges största tandvårdsmässa. Presenterade mig själv med vad jag gör i form av text, foto och engagemang. Lobbade även för min monterkollega tandsköterska Hannah Sjöholm såklart. För stöttar man tandsköterskan bredvid så blir livet ljusare och framtiden starkare.
4. Vad la du mest tid på?
Byta blöjor, fixa mat och torka kladd. Nästa gång någon frågar mig om det inte blir långtråkigt att bara gå hemma med barn (vad hittar du på egentligen om dagarna?) kommer jag trycka en bajsblöja i ansiktet på vederbörande. Jag har redigerat foton med skrikande bebis i knät och skrivit blogginlägg klockan fem på morgonen för att det gick då. Har fått kommentarer om att jag borde pausa bloggandet och engagemanget, men vill man något får man själv se till att nå dit. Ingen annan gör det åt en och livet väntar inte alltid på att man ska få den där tiden och den där orken. Bara man planerar för en mjukare framtid.
5. Vem vill du tacka och varför?
Jag vill tacka min före detta chef och tandläkare för mina första år som tandsköterska. Vi fick ett gäng helt fantastiskt roliga, ibland slitsamma, år på den lilla kliniken. Vi har både kämpat och glatts tillsammans, och det har varit värt varenda minut av arbete och lång resväg. Tack för att jag fått vara en del av en klinik som alltid satt patienten främst, men också personalen! Ömsesidig respekt har varit ledordet och oavsett vilket hemskt morgonhumör jag gottat mig i så vände det när jag klev innanför klinikens dörr. Varje morgon. Tack för att jag fick vara ny och okunnig. Tack för att jag fick förtroende att flyga fritt i buren. Tack för all arbetsglädje!
Jag vill också tacka tandsköterska Hannah Sjöholm med familj för era öppna armar och öppna sinnen. Tack för fantastiskt samarbete och för att ni värdesätter tankar och idéer som går utanför ramarna. Tack för er medmänsklighet och förmåga att lyfta andra!
Ett ständigt tack till Karin Sjögren för alla kloka råd, pepp och härlighet! En värld utan Karin Sjögren vill jag inte vara med om.
Jag och tandsköterska Hannah Sjöholm jobbade flitigt inför Swedental.
6. Vad är du stolt över när du ser tillbaka på året?
Att jag lyckades underhålla bloggen med små barn hemma och även utveckla mitt skrivande till att skriva artiklar för tidning. Att jag föreläste på en konferens bara för tandsköterskor och utöver min egen talartid fick hoppa in och göra en improviserad programpunkt med Karin Sjögren och Mikael Zimmerman. För bara ett par år sedan hade jag aldrig för mitt liv trott att jag skulle våga något av det.
Dream Team? Mikael Zimmerman, Karin Sjögren och Johanna Ene.
7. Vem saknade du?
Både min förra chef och min tandsköterskekollega från gamla kliniken. Kändes så tomt att inte ha våra dagliga samtal om livet och analyser av människan.
8. Vilka lärdomar tar du med dig från 2018?
Att vara snällare mot mig själv! Tillåta mig själv att spendera en kväll med dataspel istället för att känna tvång att uppdatera blogg och annat. Livet måste få vara lustfullt när det faktiskt är möjligt. Lärde mig också att det är extremt energikrävande att föreläsa och att man fullkomligt tömmer sig själv. Tystnad och ensamhet är viktigt för att orka.
9. Största utmaningen?
Att vara förälder.
Ibland händer det!
10. Vilka dagar minns du speciellt?
Swedental, dagarna i montern. Kändes som att befinna sig i en väldigt speciell bubbla av härliga människor och inspiration från våra möten.
Min väns bröllop. När jag trodde att jag aldrig i mitt liv skulle gråta på en sådan tillställning, men mot slutet av mitt spontana tal grinade som en gris för jag tycker så fasligt otroligt mycket om dem båda. Nu måste jag hoppa till nästa fråga för snart börjar jag grina igen!
Fick äran att vara bröllopsfotograf och föreviga dessa fina. Åh!
11. Hur har du utvecklats under året?
Fått utveckla mitt skrivande genom att börja skriva artiklar för tidning. Utbildat mig för detta en gång i tiden men då blev det aldrig att jag började jobba med det. Känns görkul!
Självklart har jag utvecklats massor som förälder och människa. Barn gör det med en, griper ens själ med ett dödsgrepp och släpper inte taget för resten av ens liv. Skrämmande vackert är vad det är. 🙂
12. Vad inspirerade dig 2018?
Mina döttrar. De har t ex inspirerat mig till en helt ny blogg som ligger som ett utkast. Men det har jag ju inte tid med… 🙂
Många andra tandsköterskor har inspirerat mig genom mailkorrespondens vi haft och möten vid olika träffar. Ni är så många fantastiska där ute!
En liten stund, så mycket glädje!
13. Bästa besluten 2018?
Att söka nytt jobb då min chef slutade, och att ta beslutet att bara söka 80% och ge mig själv en helt egen arbetsdag dedikerad till text, foto och engagemang. 2019 får jag det!
14. Hur tog du hand om dig själv?
Lånade en motionscykel att ha i köket. Cyklade 20 min varannan dag tills förkylningen tog mig med storm. Gjort mitt bästa för att träna lite yoga. Börjat läsa skönlitteratur igen, själen tackar mig! Jag har också på sätt och vis ändrat kosten. Tröståt sötsaker något vansinnigt under graviditeten, så nu har allt sött varit bannlyst i hemmet fram till julen. Testat att äta en mer antiinflammatorisk kost, vilket faktiskt gjort att min kropp mått bättre.
15. Vad vill du göra om 2019?
Komma ut i naturen mer, och ägna mer tid åt att odla och pyssla om vår stackars trädgård. Tror det är livsviktigt när man är instängd på en klinik hela dagarna. Eller i sin skrivarlya. Skapa mer kontrast till det sterila helt enkelt, jord under naglarna och rufsigt hår.
Vad tar du med dig från 2018, lärdomar och nya mål? Kommentera gärna. 🙂
(Den här blogglistan har jag lånat från Reaktionista, tack!)
