Hälsa

Tack för den här tiden

Nu är min anställning på kliniken avslutad och som det ser ut kommer jag inte jobba kliniskt mer. Det känns så märkligt att skriva det. Hej då, behandlingsrummet. 8 år fick jag.

Annons

Under det senaste halvåret har jag genomgått en utredning för arbetsrelaterad allergisk astma. Det hela började med att det var konstigt tungt att andas när jag assisterade tandläkaren, och slutade med min läkares bedömning att jag med största sannolikhet utvecklat allergisk astma p g a metakrylat, alltså det ämne som finns i plasterna vi använder. Utredningen har bestått av bl a spirometri, arbetsplatsbesök, blodprov och samtal.

Tänkte skriva om hela processen i ett eget inlägg då det kanske kan vara till nytta för fler. Jag visste ingenting om sådant här, fick verkligen dra i alla snören jag kunde hitta. För när kroppen säger ifrån är det så viktigt att få reda på varför. Det värsta är att inte veta, bara fortsätta köra på medans man blir sämre.

Allt började i våras, med att jag tyckte det var svårt att andas när jag jobbade, särskilt vid behandling på rum. Avfärdade det först som stress och ångest. Men innerst inne kände jag att det inte var så. Stressigt hade vi det inte på jobbet och ångest har jag haft i mitt liv och det känns inte så. Jag går sällan till läkaren, av helt andra orsaker hamnade jag hos en privat doktor och så var bollen i rullning. Minns första spirometrin hos honom, när han studerade graferna på datorn och sa att jag har astma. Jag som aldrig rökt. Jag som aldrig varit allergisk. Jag som tränat och legat i. Men vi vet aldrig vad som ska möta oss i livet. Det kändes så knäppt. Minns att jag ringde en kompis och skämtade och sa ”nu får du kalla mig Johanna Med Flåset, höhö!”. För att man måste ta udden av saker ibland.

Utredningen har tydligen gått snabbt, enligt andra. Kan intyga att jag är en person som starkt ogillar ovisshet och som inte lämnar något åt slumpen. Så jag har piskat på, läst på, jagat rätt kontakter och gjort alla tester jag fått. Men det ska gudarna veta, att för att vara sjuk måste du vara frisk nog att orka se till att få rätt hjälp! Det har jag verkligen insett.

Framtiden?
Jag kan inte jobba i miljöer där härdplast förekommer. Så mycket vet jag. Har reagerat på andra ämnen också, men när man väl blivit känslig är det plötsligt mycket som triggar astma. Det har dock lugnat ner sig otroligt mycket efter 5 veckor utan jobb. Jag är så gott som symptomfri. Hurra! Tänker såklart inte utsätta mig för skit som lungorna inte vill ha ändå.

Men jag vill gärna stanna i tandvården. Mitt lilla hjärta har ju omformats till en tand! <3 Har funderat på uppsökande tandvård utanför klinik, säljjobb, support, eventpersonal, tandvårdslärare… här får ni hemskt gärna hjälpa mig att komma på fler jobbmöjligheter!

Dock är jag inte personen som ser att något är ristat i sten för all framtid. Jag är nyfiken av mig och tror inte ett dugg på att det här är slutet på något vis. Bloggen ska leva vidare. Engagemanget likaså. Så den som smilade lite i smyg nu och trodde sig bli av med mig får bli besviken. 😉

Självklart är det otroligt ledsamt att behöva lämna mitt yrke på detta sätt, de arbetsuppgifter jag faktiskt älskat och alla människor man möter. Jag har gråtit tusen tårar, men nu har jag sörjt färdigt. Den här veckan har jag för första gången på 10 månader kunnat köra ett träningspass med högt tempo utan medicin och utan att känna besvär av andningen. Idag efter träningspasset låg jag på golvet och stretchade min löjligt stela kropp och kände en sådan total lycka. Den grep mig i nuet och jag kände en sådan ofantlig tacksamhet.

Jag är tacksam mot mig själv för att jag verkligen lyssnade på min kropp det här året. Tacksam för att jag för en gångs skull släppte hårdheten gentemot mig själv och tillät mig vara sjukskriven. Utan mental bestraffning.

För det sista vi har är vår hälsa.
<3

Vill rikta ett varmt tack till kliniken jag jobbat på under året. Tack för att ni stöttat och verkligen försökt göra vad ni kunnat i den här situationen. Det är guld värt med bra arbetsgivare och jag är så glad att jag fick chansen att jobba hos er!

4 kommentarer

  1. I varje samtal om dåtidens tandvård undrar jag var vi gör i nutidens tandvård som vi kommer att skaka på huvudet åt i framtiden. Jag blir mer och mer övertygad om att det är compositen. Vi plastbantar på förskolor och i politiken, men stoppar gladeligen in det i våra tänder. När vi putsar fyllningarna andas vi in pulveriserad härdplast. Varje dag tuggar vi på härdplast. Det kan inte vara nyttigt? Du är inte den första jag hört talas om som utvecklat denna allergi efter kort tid i yrket.
    Jag hoppas och tror att du hittar ett nytt roligt jobb – any company would be lucky to have you!

    1. Jag tänker verkligen som du! KOmmer börja skriva om detta nu, för jag tror det måste lyftas. Allt för något gott med sig. 🙂 Tack för dina peppande himla fina ord Karin!! <3

  2. Tråkigt att höra men svensk tandvård behöver fortsatt sådana som dig Johanna.
    Du kanske kan bli en modern ”fluortant”, dvs jobba med preventiv tandvård? 😃
    Vi är många som ser fram emot att fortsatt följa dig på din egna blogg och på Dental24.
    /Per på Dental24

    1. Tack Per, blir väldigt glad av dina peppande ord! 😀 Jag hade tyckt om att jobba preventivt, men då får jag klura ut ett sätt där det är utanför klinisk miljö, samtidigt som man inte får jobba ensam som tandsköterska.
      Jag kommer såklart fortsätta skriva och härja både här och hos dig!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Relaterade artiklar

Back to top button

Adblock Detected

Det kostar att driva en hemsida, annonser är det som gör att jag kan hålla bloggen igång. Därför ber jag dig att stänga av Adblockers. Tack!